På nyårsafton satt jag på pendeln på väg till stan för att träffa chefen på Aveny snabbt och sen vidare till Sara för att träffa Olivia, Jossa och Sara.. såklart.
När jag satt där och var lite småstressad hörde jag plötsligt en tjej prata om oxfilé och vidare till nyårsmiddagar tillsammans med nära och kära. Medan hon pratade vidare var jag kvar på oxfilé och mina tankar seglade iväg. Jag började fundera på fina middagar och hoppade snabbt vidare till den fina middagen jag blev bjuden på för typ ett år sen.
Champagne, förrätt, varmrätt, fina viner och .. oxfilé.

Om jag idag skulle säga att jag trodde att han som bjöd var totalt ointresserad av sex, skulle jag ljuga. Man behöver inte fråga sej själv frågan, man bara vet. Kan man säga att jag "omedvetet sålde mej" för en middag?
Jag började fundera, kan man eller inte?

Enligt min mening kan jag hitta många exempel på "omedveten försäljning av sin kropp". Det är lätt att få upp en dollarsedel i skallen när man hör ordet prostitution. Självklart är detta inte jämförbart med trafficking eller prostitution under mindre trevliga förhållanden.

Men om jag sätter allt ur denna synvinkel: Om du vill ha sex med någon och får chansen och om denne dessutom erbjuder dej en slant - varför skulle du inte ta emot det?
I detta fall har du inte sex för pengarna utan får snarare pengar för sexet.
På samma sätt går man kanske inte till en middag för att ha sex, men man vet att man inte kommer säga nej om personen som bjuder vill det - kanske just för att man blev bjuden på middag. 
Hade man gått till middagen om man verkligen inte ville ha sex?

Jag började fundera på hur ofta man egentligen har sex enbart för att man faktiskt får ut något av det. Man är varken för eller emot  - likgiltig.
Jag började fundera på hur ofta jag kan anklaga mej själv för "omedveten försäljning av mej själv"´. Att jag alltför ofta är likgiltig när det kommer till sex, är välkänt. Alltför ofta bryr jag mej inte, förmodligen är det också därför jag inte kan anklaga mej själv för någon direkt "försäljning". En annan faktor är, alla gånger, att jag inte fått tillfälle - det har aldrig funnits något jag vill ha.
Middagen i fråga var trevlig och jag var väl medveten om vad han förväntade sej till efterrätt - varpå han inte hade fixat någon själv-. Såhär efteråt kan jag kalla det "omedveten försäljning" och helt ärligt säga att det var ett dyrt pris jag betalade.

Hur ofta har du sex för att få ut något av det eller för att du fått något och känner att du borde "betala tillbaka" eller "betalar tillbaka" för att kunna fortsätta få ut det du får ut?

Typiska exempel på vad jag snackar om är:
- Man träffar en rik person som ger en allt man vill ha
- Man hittar någon som kör taxi och gärna kör hem en gratis
- Man hittar någon som kan hjälpa en till ett suveränt kontaktnät
- Någon man småflörtat med ger en ett suveränt jobb eller annat erbjudande
- Man lär känna någon som är riktigt bra att känna
och så vidare..