Jag kom hem klockan 06.00 på morgonen - full, sandig, trött och öm.
Min norska snygging hade inte lyckats ta sej hem så jag hade tvingats erbjuda en sovplats hos oss. Det gillar jag inte, men jag visste ju hur det var att sova på standen. Staden var helt tom när vi lämnade den. När jag säger helt tom, menar jag helt tom. Inte en enda taxi syntes till. Typiskt!

Jag hade precis börjat inse det vidrigaste - att vi skulle behöva gå hela vägen hem - när jag plötsligt fick syn på en taxi långt bort. Snabbt som tusan kutade jag dit och lyckligtvis kunde jag även guida chauffören till både rätt adress och rätt hus. Det var ganska bra jobbat.

Han somnade i soffan medan jag började städa köket. Några timmar senare skulle vi röra oss mot Alicante och hem till Stockholm.
Tanken var att vi skulle lämna huset vid typ 9.00 för att hinna med en sista shoppingrunda i Alicante. Det kunde jag räkna ut med röven redan från början att det aldrig skulle funka. Det gjorde det inte heller.
Vi åkte vid 12.15 och det var den värsta bilresan jag varit med om i helva mitt liv tror jag.

Vi skulle lämna bilen, mamma körde som en galning, var trött, orkade inte tänka, vi åkte fel, mamma körde mot enkelriktat, orkade inte bry sej, alla skek samtidigt, mamma tog av sej bältet, bilen började pipa, mamma lät bilen pipa i 10 minuter, var stressad, svettig, irriterad, illamående - för att inte tala om vad jag var, herregud det var hemskt. Jag satt tillslut och skrek i ren panik att jag ville av och kräkas. Mamma stannade bilen, stod still, körde, stod still, hittade inte rätt. Allt detta inträffade i ett och samma parkeringshus.
Hur fan kan allt bli så fel i ett parkeringshus?

Fel blev det i alla fall och när vi äntligen kom rätt klagade jag på att jag hade hjärtat i halsgropen och behövdre kräkas. Vi gick in på en toalett och Monica sa åt mej att ta ett djupt andetag. Vi garvade så både morsan och Monica höll på att ramla ner i varsin toalett för att det stank så förjävligt därinne - och Monica ville att jag skulle ta ett djupt andetag.
Allt kändes allmänt crazy men tillslut hade vi i alla fall lyckats ta oss inanför hela rasket och det var dags för lite bakiskäk.



Moncia sa hela tiden: Usch jag har sån ångest för att madde fick göra allt. Issa vi bara sov och sen gjorde vi ingenting.
"äh, sluta Monica vi rensade faktiskt kylen"
Vi skrattade. Att äta och sova, det var det enda vi dög till.

Som vanligt är det ren och skär sorg att resa hem. Kolla vad fint havet är! Tänk om Sverige kunde vara liiite mer såhär.



Den här resan var verkligen heelt galen och sjuuukt rolig. Vi har garvat mer på en dag än vad jag ofta gör på en hel månad.. okej kanske inte för jag skrattar ju onormalt mycket, men ni fattar vad jag menar. Det har hela tiden hänt något kul, eller så har någon sagt något kul, gjort något kul. Det har aldrig varit en lugn stund. Vi kommer skratta åt den här resan många år framöver, det är så säkert som det är sagt.

Varning! Inlägget innehåller delar om sex, känsliga läsare varnas för eventuellt stötande klipp eller text.

Onsdag och sista dagen i Spanien. Jag vaknde sist av oss, som vanligt, och hade då ingen aning om att finalen skulle bli galnast av alla. Resan hade redan varit fullständigt crazy och det kändes som att allt som kunde hända redan hade hänt. Sällan trällan. Som sagt, finalen visade sej bli bäst.

Mamma hade sålt våra soffor och skulle vänta på att någon skulle komma och hämta dom. Medan hon gjorde det spenderade jag och Moncia ytterligare en dag på stranden. Mysigt värre! Men det blåste mycket den här gången, så det blev inget bad för någon av oss. Däremot brände vi oss som tusan, eftersom vi inte kände hur varmt det egentligen var.


                 


Batteriet i kameran dog så jag kunde inte fota så mycket men tja, ni har ju redan sett bilder på havet, standen och allt runt omkring.

När vi kom hem sov jag en stund, och såhär efteråt kan jag erkänna att det var en riktigt bra idé! Jag hade ju ingen aning om vad som skulle hända några timmar senare, men jag hade nog inte klarat mej om jag inte hade värmt upp med en tupplur!

Eftersom det var sista dagen bestämde jag mej för att klä upp mej lite extra, dock inte för mycket.





En vit klänning, blå jeansväst och till det ett bar blommiga klackar med mörkblå lackad klack. Vet inte vad ni tycker men jag tycker att jag var fullständigt bedårande.  Hade jag varit kille hade jag absolut försökt få till det med den tjejen... det var jag inte ensam om att tänka kan jag säga.

När vi skulle gå till stan drog vi på oss gympadojor, dels för att det är för långt att gå i klackar så det skulle ta alldeles för lång tid och dels för att det var betydligt bekvämare att trava på i dom. Men så fort vi kom fram till vår första vätskekontroll bytte vi om till våra klackar.

Efter första vätsekontrollen gick vi till Tango för den andra. Det blev en snabb Mojito innan vi gick vidare till en restaurang. Krubbet var extremt gott och om man inte var horny innan jag kan säga att man blev det av den maten. Personligen kan jag väl erkänna att jag befann mej på ett annat plan, eftersom jag redan tampats en vecka med solens effekter på den punkten.



Monica var superfin den sista kvällen!











                 



Efter den trevliga visiten på restaurangen gick vi tillbaka till Tango för en galen sista natt. Det blev som sagt inte bara galen, den blev fullständigt ...









Det var massa snubbar som köpte rosor till mej . Charmigt värre. Fast en snubbe skrämde skiten ur mej. Han skulle hålla på och arangera värsta fotograferingen mitt i allt.. helt sjukt. Jag försökte hålla mej för skratt när han drog i mina ben fram och tillbaka, vred stolen, la rosorna i mitt knä och så vidare.. men det var fullständigt omöjligt. I ren panik vände jag mej till morsan och sa med denna oerhört snygga min: Herregud hjäp mej! Gör något!





Som tur var kom bartendern till undsättning. Han lyckades i alla fall ta 2 bilder men jag lägger inte upp dom för dom ser så förbaskat löjliga ut.









Jag gick ut och tog lite frisk luft. Hela tiden skulle killar snacka med mej och hela tiden skulle dom ge mej rosor. Jag hoppades på lite space om jag gick ut men det var önsketänkande rakt igenom. När jag kom ut fick jag en lugn stund i 10 sekunder sen kom någon och snackade igen. Lyckligvis var det ertt gäng norrmän den här gången, och dom kan ju bete sej någolunda anständigt i alla fall.

När jag kom in igen hade mamma och Monica börjat snacka med två norrmän dom med. Den ena såg ut att vara runt 25 och var riktigt snygg, och jag vet ju hur man gör. Jag satt en stund bredvid morsan och efter ett tag märkte jag att han satt och kollade på mej. När Moncia tillslut gick iväg för att dansa med någon snubbe hon hade hittat satte jag mej i hennes stol bredvid honom och vi började snacka lite.
Dert viktigaste är att själv hiva dissen så efter en stund sa jag att jag skulle gå och kirra något. När jag kom tillbaka ville han följa med mej ut för frisk luft och sen blev jag inte av med honom. Det gjorde inte ett smack. Han var snygg, trevlig och jääävligt mysig. Dock var han inte 25 utan 30, men what the fuck. 5 år, 10 år hit eller dit.

Vi hade jäkligt kul. Snackade, skrattade och strulade. 3 "s" jag gillar jävligt bra.  När morsan och Moica drog runt 3.00 stannade jag kvar med honom. Vid det laget hade vi druckit ett antal drinkar och varit inne och fått varsin tequilashot. Det är väl en lögn att säga att man bara var smått rund under fötterna, men helt borta var jag inte. Allt kändes sådär perfekt. Han var snygg, men blev plötsligt ännu snyggare. Jag var självsäker, men blev plötsligt ännu mer självsäker.
När tanterna hade gått kom jag på den perfekta lilla leken; vi tar en drink till, sen går vi ner på stranden och testar magin med vågorna och sanden. Han gick med på det och med det tvingades han även gå med på att inte röra mej fram tills dess. Det var lite svårare att gå med på tydligen.

En stund senare vinglade vi ner mot stranden. Jag tog av mej klackarna, hoppaden er från muren och sprang barfota mot havet. Inte långt bakom kom han, fick tag i mej. Vi strulade, tappade kläder, strulade och tappade kläder. Plötsligt befann vi oss mitt i stora vågor i det svarta havet. Havet var märkligt nog inte ens kallt och vågorna försökte hela tiden fälla oss.
Borta vid muren kunde jag se en man sitta och titta på oss, men jag brydde mej inte. Ändå bad jag en liten bön om att det inte skulle vara polisen.

Efter en stund ramlade vi i alla fall och sen tog vi oss upp mot stranden igen. Vi ramlade i sanden och han la sej över mej. Folk har alltid sagt att sex on the beach är sandigt och inte alls så mysigt som man tror att det ska vara. Folk hade fel, eller så är dom bara helt otrimade. Det var perfect, rakt igenom, och ännu bättre blev det när en våg sköljde in under oss och jag insåg att vi låg precis perfekt. Jag trodde att vi hade hamnat högre upp på standen men tydligen låg vi precis där sanden och havet möts.
Han kom, vi ställde oss upp, jag kollade mot muren och såg att mannen satt kvar. Han tittade rakt på mej.
Generad sprang jag tillbaka ner i vattnet igen. Jag hade ingen aning om vart mina kläder hade hamnat och jag ville inte tillfredsställa den okända mannen mer än vad vi redan hade gjort.
Han kom tillbaka ut i havet och när vi gick upp gick jag tätt bakom honom. Vi samlade ihop våra saker och lämnade stranden.


                  


Jag hade gärna visat bild på min norska sngging men .. nej.

Tisdagen börajdem ed att vi skulle till stranden som går längs Torrevieja centro. Tja, det var det vi skulle göra, men istället slängde vi på oss våra bikinis och började med att shoppa. När affärerna stände för siesta travade vi ner till stranden och la oss där. Solen stekte ordentligt ska jag säga.  Och nu snackar vi maj och inte juli. För mej var det helt fantastisk att det kunde vara så varmt redan i maj, speciellt eftersom jag hade tänkt mej att det skulle vara kanske runt 20 grader. Jag fick snarare mellan 28 och 30 grader  Riktigt skönt! Vad som gjorde mej ännu mer förvånad vad att det faktsikt gick riktigt bra att bada i havet. Come on, vilket hav i Europa är varmt i maj? Nej, det var en riktigt tia måste jag säga .













Jag orkade inte snacka så jag filmade runt lite i omgivningen bara.


               


Vi kunde inte ligga där så länge för vi alla började bränna oss.. Det är också något skumt för att vara mej - jag bränner mej i stort sätt aldrig... eller så gör jag det med sen förtränger det.  Hur som helst låg vi där ett tag och sen åkte vi hem. Vi satt i solen ett tag till och när det började bli i alla fall någon grad svalare slängde jag ihop en ceasarsallad/ett halvimproviserat recept liknande en ceasarsallad.



Först, en liten sneakpeak på ett ev mina fynd.  Heeeelt underbar! Lovelovelove!






                  


När solen hade gått ner och det hade blivit lite svalare satte vi på oss kläder och klackar och trippade iväg till lokalpubarna, som jag brukar kalla det. En lokalpub är oftast ett alkishak i närheten av där man bor. Där serveras det öl till bättre priser och oftast är inredningen ganska sunkig och bort och stolar borde blivit utbytta för 10 år sen. Ingen bryr sej, för det enda man vill ha är billig öl - det, mina vänner, är en lokalpub.  Lokalpubarna i nerheten av vårt hus är dock lite annorlunda. Istället för alkisar finns det gamlingar som spelar bingo, men den värdelösa karaoken.. tja, den kommer inte ens Spanien ifrån.



Första stället - en öl



Andra stället - 8 cl vodka, 2 cl grenadine, 2 cl limemix, sprite och citron - recept á la stuumpan.
Det blev därför 2 stycken.

Vi blev fulla, vi garvade, vi snackade, vi hade riktigt kul - precis som det ska vara.



                  

Jag vaknade sent denna måndag. Jag såg ingen direkt anledning till att kuta upp för mamma väntade på någon som skulle komma och köpa sofforna som vi har här. När någon tant väl hade varit här och sen gått åkte mamma och Monica iväg till IKEA för att köpa prylar. Själv ville jag stanna hemma. Jag hade vaknat denna morgon med extrem mensvärk och dessutom hade det kommit en del moln. Min dag spenderades därför i sängen tillsammans med en
film.

När dom kom hem igen hade solen kommit tillbaka och vi solade ett tag. Dom berättade om all galenskap från IKEA och jag var inte förvånad kan jag säga. När solen började gå ner tryckte vi i oss lite rester och gjorde oss i ordning. Runt 20.00 promenerade vi iväg till Habaneras, ett centrum som ligger ganska nära här. Där kan man göra praktiskt taget allt. För några år sen när jag var här bowlade vi där. Ni kan se allt om det under Spanien 2009.
Det blev en hel del shopping och allt det kommer jag såklart att visa upp.

Såhär såg jag i alla fall ut när jag sprang omkring och letade fynd.









Habaneras är ett rätt stort centrum där man kan hitta i princip allt. För vår del var det såklart skoaffärerna som regerade.  Men även en hel del kläder lyckades ta sej från affären till min resväska.








När jag var inne på Bershka passade jag på att ta en bild på hur hemsk jag ser ut efter min lilla bergsklättring den första natten. Avundsjuka?



Tråkigt nog får jag väl erkänna att det där inte var allt, det fanns en hel del mer. Hur som helst fick jag i alla fall upp smilet lite efter en full påse från Bershka.





Det på hakan är ett blåmärke

Vi strosade runt i centrumet i några timmar. Vi hade ändå ingen lust att dricka alkohol så det var lika bra att ge järnet för lite shopping. Vi hade i och för sej shoppat i stort sett varje dag .. men ändå.  När Habaneras stängde gick vi hem och sen hällde jag upp ett stort glas cola och satte mej i soffan och kollade på film.  Det var soft med en ganska lugn kväll. Vi satt ju lixom inte bara av tiden, utan gjorde något hela tiden. Jag tycker ju inte att man måste dricka varje dag bara för att man är utomlands, egentligen tycker jag att det är rätt schyst att variera sej. Det blir ju såklart mycket alkohol, eftersom man behöver göra något på kvällarna och det enklaste är att bara gå ut och sätta sej någonstans. Det är dessutom mysigt så man säger ju sällan nej, men när man har centrum som stänger 22.00 går det ju exakt lika bra att lägga en kväll på nykter shopping.

På söndagen var vi igång igen. Jag blev väckt vid 8.30 för att vi skulle åka iväg på någon söndagsmarknad. Anledningen till att det var så tidigt var för att slippa bilar, för mycket folk och en tryckande värme.
När jag vaknade och gick in på badrummet konstaterade jag att mitt ena öga hade svullnat upp – som om jag inte redan hade tillräckligt!
Men det stoppade i alla fall inte mej från att hänga med till marknaden. Vi klädde på oss och sen åkte vi iväg. Vi åkte vilse en del men efter mycket om och men hittade vi alla fall rätt.
Här är ett klipp som jag spelade in i bilen.

           

Jag tog aldrig några bilder på marknaden för jag var alldeles för trött för det men jag kan berätta att vi började med att käka frulle. Vi satte oss på ett ställe där det redan satt två bord med gäster och servitören var så stressad att man kunde ana en hjärtattack på väg. Det roliga var att det fanns säkert 20 bord så jag undrar hur han ser ut när alla är fyllda eller när han ska hem efter en arbetsdag. Stackren haha.

Hur som helst fick jag veta att Moncia alltid drömt om att äga en vit skjorta och en brun skinnrygga. Själv har jag alltid drömt om att äta en vit boll.  Monica uppfyllde båda sina drömmar på marknaden, själv fick jag tag i en vit boll men den uppfyllde inte riktigt alla krav. Den var stenhård och kommer ta en månad att käka upp. Min dröm är att äta en vit boll som är mjuk.. typ.

När vi kom hem från Marknaden chillade vi ett tag, sen käkade vi middag och sen bestämde vi oss för att det var dags att röra på sej. Vi lämnade bilen hemma och tog en promenad in till Torrevieja centro. Det tar ungefär 40 minuter, men sen ska man ju gå fel några gånger så man får lägga på några minuter till.
Dessutom behövs en del vätskekontroller på vägen. Nu var det visserligen söndag så det var inte mycket som var öppet, men vi hittade ett ställe som låg lite gömt. Vi satte oss där, beställde varsitt glas vin och sen fyllde vi ut resten med en jäkla massa skratt, framför allt åt skylten på andra sidan gatan.

Morsan berättade att hon hade sett sen förut och att hon och Mini då spekulerat kring analproblem och sånt. Mitt i någon diskussion mellan Monica och mamma (om något helt annat) utbrast jag att jag tror att det är en klinik för typ analblekning och skit. Det är synd att jag inte filmade det för mamma ramlade av stolen för att hon skrattade så mycket.

Efter att vi hällt i oss vinet fortsatte vi ner mot stranden och mot Tango. Vi hade planer på att gå tillbaka dit för att bevisa att vi kan uppföra oss som folk, vilket jag egentligen tyckte var lite löjligt. Mamma är ju stammis där så dom känner ju henne vid det här laget. Men jag sa inte emot, jag gillar Tango så tja, varför inte slå ihjäl några timmar där?

                    

Det blev ingen megalång visit innan vi drog vidare. Vi hamnade på det stället där jag var först när jag gick ut ensam och faktum är att vi bara tog en drink! Sen var klockan närmare 2.00 och vi åkte hem. Framsteg!

När jag vaknade var tanterna redan vakna. Mamma var bakis, Monica var smått bakis och själv var jag allmänt seg. Vad kan vara bättre än att ligga vid poolen och slappa en sån dag? Inte mycket, så det var vad vi gjorde.

Vi orkade inte ligga där speciellt länge, utan gick tillbaka till huset redan efter typ en halvtimme. På vägen hem passade jag på att spela in en liten videoblogg.

         

                 

Lite senare åkte vi till affären och köpte hem grejer för att laga tacos. Medan morsan fixade med det målade jag naglarna med mitt nya nagellack som jag köpte dagen innan. Det kommer komma lite bilder sen så ni får se hur fin färg det är, men såhär ser själva lacket ut.

Vid middagen skämtades det om kvällen vi haft och plötsligt säger mamma att hon redan bränt 2000 spänn – på vad?
Ingen visste, såklart. Så är det alltid med tjejer. Man har nästan aldrig koll på vart stålarna går. Hur som helst hade hon bara köpt lite småsaker på marknaden, typ 3 scarves och en liten klänning till min brorsdotter. Från och med denna stund började jag tjata om att mamma hade bränt 2000 på 3 scarves – det var lika kul varje gång.
Sen fick jag syn på notan från Tango. Om mamma hade pröjsat den hade det hela varit lite mer logiskt. Det roliga i kråksången är att Monica var den som degade.

Middagen förresten, den kunde inte blivit bättre. Är man bakis sitter tacos alltid fint.. eller förresten, oavsett vilket humör man är på – tacos sitter alltid fint.

Efter middagen la jag mej i soffan och kollade på tv. Timmarna gick och sen började det rycka i ögonlocken igen. Mamma tyckte att det var lite surt att en dag av resan gick åt till att vara bakis, men å andra sidan behöver man en dag vid poolen.. eller tja, 30 minuter.

När vi gick och la oss natten innan sa mamma att vi skulle sova ut nästa dag – tjena.
Nästa morgon väcks jag av mamma, morgonpigg som hon är. (Kan kort tillägga att hon väcker folk med väldigt speciella metoder)
Det första jag gjorde var att gå upp, duscha, slänga på mej kläder och sen var det ut i solen. Vi packade in oss i bilen och åkte iväg mot Torrevieja centro för att käka frulle.

Efter en toast och en cola kände jag mej nog rätt mänsklig igen, men sen blev jag arg när vi passerade en klocka. Mamma hade snackat om att tiden gick och hon ville iväg, bla bla bla – sådär som morsor gör, och när hon äntligen fått sin vilja igenom och vi kommit iväg visar det sej att vi hade skyndat oss helt i onödan. När vi passerade klockan stod den på 11.00. Klart jag blev irriterad. Först hade jag blivit väckt, sen skulle vi åka till banken för att morsan skulle fixa med pengar till någon hantverkare här, sen käkade vi frulle och allt detta innan 11.00 – snacka om att sova ut!

Det var nu fredag och på fredagar finns det en marknad här, som enbart finns på fredagar, så vi bestämde oss för att ta en liten shoppingrunda. Jag fyndande två kavajer som såg ut exakt som två kavajer jag letat eter i evigheter och 3 scarves.

Efter att ha vandrat runt på marknaden ett tag bestämde vi oss för att det var dags för vätskekontroll. Vi lämnade marknaden och började gå mot ett ställe som heter Tango, där mamma och min är stammisar btw. Jag tog några få bilder på vägen som jag kan visa upp.

När vi landade där var klockan runt 15.00 och vi beställde in en hel kanna Sangria. Efter 5 klunkar började jag sluddra – det säger en hel del om hur stark den där grejen var!

Men efter några nötter var jag fit for fight och tja, mina klipp kan ju tala för sej själv. Vi drack och drack och varje försök till att gå som mamma eller Monica gjorde ledde direkt till avslag, för då hade jag redan varit inne och beställt mer. Jag tror inte att vi hade någon direkt plan denna dag, mer än att strosa runt i affärer och på marknaden, men jag kan garantera att inget av det som hände ens var i närheten av vad vi eventuellt hade kunnat tänkas planera.

                

Efter mitt första klipp dracks det en hel del mer vill jag lova. När klippet spelades in hade vi slukat hela kannan med Sangria och var inne på dom första drinkarna. Jag och morsan körde på varsin Mojito, och jag kan lova att det var ginga svaga rejer det inte.

Senare under kvällen klämde jag även 2 Piña Colada. Bildbevis på det förstås:



             

Det finns en hel del grejer som är svart efter att kameran stängdes av efter klippet ovan, men vad jag minns är att jag plötsligt hovade in lite gratisgrejer, började dansa där inne och sen stod det plötsligt en shot framför mej. Min kamera har senare bevisat att det inte blev den ända shoten den kvällen.

Jag vet inte vad klockan var när det blev dags att gå, däremot vet jag att jag inte var ett dugg redo för att gå – och det gjorde jag inte heller. Medan morsan och Monica bockserade sej in i en taxi plockade jag lite cash från plånkan och sen drog jag ut på eget håll. Jag frågade mamma om adressen till vårat hus, för att kunna ta en taxi hem, men när jag fick ett halv taskigt: jag vet inte, gick det upp för mej att jag nog inte skulle få sova hemma den natten. Jag fick i alla fall en mobil, vilken visade sej vara totalt oanvändbar senare då den hade lösenord. Typiskt!
Men jag som gillar äventyr ska väl inte klaga, jag fick mej ett äventyr jag sent kommer att glömma.

Det är inte mycket jag minns, men tack vare att jag plåtade och filmade rätt duktigt under kvällen så kan jag ändå skapa mej en bild av vad jag pysslade med den galna natten i Torrevieja.

Det första jag gjorde när jag lämnat tanterna var att gå tillbaka till Tango för ett glas vin. När jag suttit där med glaset ett tag blev jag uttråkad och gick därifrån. Med glaset som kavaljer började jag röra mej längs stranden i hopp om att hitta något bra partyställe.
Jag behövde inte gå långt innan jag stötte på lampor och i min värld är lampor = bra. En snabb videoupdate hann jag med innan jag gav mej in i vimlet.

                

                 

Alla vet vad som händer efter Tequila..

Jag minns att jag dansade och tydligen fick jag även i mej Tequila. Det förklarar nog varför det mesta från kvällen är rätt svart.
Jag kommer ihåg att något hände, varpå jag satte mej ner vid baren. Någon tjej hade sett allting och bestämde sej väl för att vara den goda i dramat. Jag som var lite dyster.. eller något.. (ärligt talat har jag ingen aning), föll för hennes godhet. Vi körde Tequila och jag fortsatte med min drink. Någonstans i allt det här tror jag att hon såg någon chans att lyckas så hon lutade sej fram, tog tag i mej och försökte kyssa mej. I ren panik flydde jag därifrån med någon snubbe. Planen var att rymma själv men han sa att han visste vart man kunde festa och en guide är kanske inte helt fel.

Plötsligt stod jag på ett typiskt ungdomsställe som smackats upp några timmar tidigare. Det var som ett gigantiskt partytält där bartendrarna var outbildade och ölen serverades i plastglas. Skit samma tyckte jag och dansade som aldrig förr. Jag vet inte hur länge jag var där, men jag dansade på ett stort utrymme, medan spanjorerna stod hoptryckta och tittade på mej som om jag var någon sorts insekt som dom inte ville komma för nära. Jag sket faktiskt i det, jag var glad att dom lämnade mej mycket space. Vill dom trängas på liten yta får dom väl göra det, tänkte jag och körde mitt race.

100 lite svett senare var jag on the road igen. Jag vandrade runt, jag hittade någon karusell och gud vet vart jag gick sen. Plötsligt hittade jag mej själv tillbaka på det första stället, där den där tjejen försökte kyssa mej.
Mina sista slantar, inklusive mina taxipengar, gick till ytterligare en drink.

Det hela hade redan varit ett äventyr, men jag hade nog inte kunnat föreställa mej att det största äventyret av alltihop skulle komma när jag bestämde mej för att gå därifrån.

Jag gick ner på stranden för att sova. Av någon anledning börjar jag sen klättra i bergen där – kanske för att jag trodde att jag skulle kunna sova där utan att bli sedd. Samtidigt skulle jag nog aldrig vilja sova mellan massa hårda och vassa bergskanter.
Jag minns att jag vandrade runt där och hela tiden tänkte jag: får inte ramla, får inte ramla. Men jag ramlade, jag slog i huvudet, hakan och sen fastnade jag. Allt gjorde ont som fan men det ända jag kunde tänka var: måsta ta mej upp, måste ta mej upp.

När jag väl lyckats komma upp på fötter gick jag ner på stranden igen. Jag kan lova att inget av detta var en enkel sak, med all alkohol jag hade i kroppen är det ett under att jag lyckades stå över huvud taget.
Jag tog mej ner på stranden och bestämde mej för att sova ruset av mej. Det hela gick bra till en början, men efter ett tag vaknade jag av att jag frös så in i helvete. Jag rullade in mej i sand och hoppades att det skulle hjälpa lite – men självklart inte.
Upp på fötter igen, någonstans där det finns lä tills solen går upp.
Torrevieja var öde och där vandrade jag runt helt ensam. Tillslut hittade jag ett utrymme utanför en port. Jag försökte sova men jag frös så mycket att det var totalt omöjligt att kunna somna. Efter ett tag ringde plötsligt telefonen. Det var mini som såklart ville snacka med mamma. När han fick veta att jag satt utanför en port och frös såg han till att mamma kom och hämtade mej.

Såhär efteråt garvar jag jäkligt mycket åt hur galet allting blev, men helt ärligt så kunde jag dött. Berget där jag slog i huvudet har vassa kanter och dessutom slog jag i bakhuvuet och det är inte att leka med. Av såren att döma hade jag nog slagit mej betydligt hårdare än vad jag fattade då. Men men, det gick bra i alla fall.. I'm alive haha.

Sagan om första dagen i Torrevieja slutar där, men det gör inte den här galna resan.

Första dagen – resedagen – är nästan alltid lite seg tycker jag. Dels är man taggad på att åka iväg och då går tiden långsammare och dels är själva resan ganska omständlig. Det är passkontroller, man ska checka in bagage, vänta en jäkla tid och sen är det självaste flygningen på x antal timmar. Har man otur inträffar det något som medför förseningar och så blir allt ännu segare. För att inte tala om när man väl kommit fram, har världens lock för öronen, man hör inte ett crap, huvudet dunkar litegrann och man är smått irriterad för att någon satans unge suttit och skrikit hela resan, då ska man plötsligt stå i evigheter och kolla på massa väskor som i slow motion åker förbi en och man kan ge sej tusan på att man får vänta till den allra sista väskan för att få sin egen. Efter det ska man packa iväg sej till sitt boende.. och även om jag älskar äventyr och allt vad det innebär, känner jag att jag har gjort detta alldeles för många gånger för att finna det spännande. Det ända som är väldigt spännande är att flygplatser jag besökt hur många gånger som helst alltid har olika utseenden när jag kommer nästa gång, är inte det märkligt?

Hur som helst.

Jag, Monica och morsan började våran resa klockan 16.00, och som ni vet hade jag då travat runt i stan i 4 timmar. Vi kom till huset 01.45 – det var den onsdagen. När vi kom hem började jag packa upp lite smått och sen gick vi och la oss.

Första dagen var ändå ganska rolig – som alltid när vi 3 ska göra något. Vi skrattar mycket, någon säger eller gör något sjuk, det händer alltid något och på något sätt tycks till och med den tråkigaste saken kunna bli svinkul.

Tänk er 3 personer med 3 helt olika personligheter och 3 helt olika åldrar. Alla har ett gigantiskt sinne för humor och galenskap, kan det sluta på ett annat sätt än hysteriskt kul?

När ni läser det här sitter jag nog i bilen på väg till Skavsta.  Vi får se hur mycket jag kommer kunna blogga från Spanien - sånt är ju alltid lite osäkert för mej. När man dessutom bara ska iväg en vecka vill man inte lägga för mycket tid på att uppdatera. Men men, om inte annat kirrar jag allt sånt när jag kommer hem.

Hare gött här i Sveariket