Green card
Hej 
Så var det måndag igen. Min morgon började minst sagt skumt. Klockan 15.00 ringde någon engelsktalande snubbe och att bli av med honom var inte det lättaste. Det visade sej att han ringde angående green card, som jag av någon anledning lite implusivt startat att ansöka om. När det kom till betalning bestämde jag mej för att vänta och fundera lite mer. Men det tyckte inte amerikanarna. Att strunta i att betala är olagligt, och ännu värre i USA. I 2 timmar kastades jag mellan min nyblivne agent och någon annan snubbe. Tillsammans försökte dom övertala mej att det här är såååå bra.
Helt ärligt vette tusan om jag vill flytta till USA. Det finns massor jag vill göra och jag har inte tid för allt, framför allt har jag inte tid att hoppas på ett geeen card som man aldrig får. Jag fattar att det är deras jobb att övertala mej men det är mitt jobb att vara smart och säga nej - men det fanns inget nej i den här diskussionen. Tillslut lät jag mej övertalas och nu sitter dom förmodligen och hånar åt mej. Jag kan se deras flin säga: haha dumma jävla svenska tjej.
Men men, jag prutade ner priset och 1000 spänn är inte mycket att jiddra om, även om jag vet att jag troligtvins inte kommer ro det här skeppet i land. Det som fick mej att släppa på repet var när den ena killen sa något i stil med: "You can live and laugh but what is life if you miss the part about love? You've got to take some risks sometimes, that's what life are all about.. well not all about, but here I am - giving you a chance to change your life and your future. Why do you hesitate?"
Egentligen har jag 1000 svar på varför jag tvekar, men efter två timmar av tjattrande amerikaner var jag för trött i öronen för att ens försöka komma på dessa svar på engelska.
Båda försökte sitt yttersta för att trycka fram hur stor chansen är att jag får ett green card - det är ju i alla fall 1 av 60 som får det.
När dom sa det visste jag inte om jag skulle skratta eller gråta. Försökte dom övertyga mej om att 1 av 60 är en stor chans till vinst eller trodde dom faktisk på allvar själva att det är en stor chans till vinst? Man vet ju aldrig, det sägs att amerikaner är korkade, även om jag aldrig trott på det.
Hur som helst är jag alldeles för smart för att tro på det och min realistiska sida säger att det här är waist av precs allt - tid, pengar.. tid.
Jag blev 1000 spänn fattigare and here I am - taking a chance to change my life. Det är ett långskott men what the fuck - what is life without a breakfast with risks?
Så var det måndag igen. Min morgon började minst sagt skumt. Klockan 15.00 ringde någon engelsktalande snubbe och att bli av med honom var inte det lättaste. Det visade sej att han ringde angående green card, som jag av någon anledning lite implusivt startat att ansöka om. När det kom till betalning bestämde jag mej för att vänta och fundera lite mer. Men det tyckte inte amerikanarna. Att strunta i att betala är olagligt, och ännu värre i USA. I 2 timmar kastades jag mellan min nyblivne agent och någon annan snubbe. Tillsammans försökte dom övertala mej att det här är såååå bra.
Helt ärligt vette tusan om jag vill flytta till USA. Det finns massor jag vill göra och jag har inte tid för allt, framför allt har jag inte tid att hoppas på ett geeen card som man aldrig får. Jag fattar att det är deras jobb att övertala mej men det är mitt jobb att vara smart och säga nej - men det fanns inget nej i den här diskussionen. Tillslut lät jag mej övertalas och nu sitter dom förmodligen och hånar åt mej. Jag kan se deras flin säga: haha dumma jävla svenska tjej.
Men men, jag prutade ner priset och 1000 spänn är inte mycket att jiddra om, även om jag vet att jag troligtvins inte kommer ro det här skeppet i land. Det som fick mej att släppa på repet var när den ena killen sa något i stil med: "You can live and laugh but what is life if you miss the part about love? You've got to take some risks sometimes, that's what life are all about.. well not all about, but here I am - giving you a chance to change your life and your future. Why do you hesitate?"
Egentligen har jag 1000 svar på varför jag tvekar, men efter två timmar av tjattrande amerikaner var jag för trött i öronen för att ens försöka komma på dessa svar på engelska.
Båda försökte sitt yttersta för att trycka fram hur stor chansen är att jag får ett green card - det är ju i alla fall 1 av 60 som får det.
När dom sa det visste jag inte om jag skulle skratta eller gråta. Försökte dom övertyga mej om att 1 av 60 är en stor chans till vinst eller trodde dom faktisk på allvar själva att det är en stor chans till vinst? Man vet ju aldrig, det sägs att amerikaner är korkade, även om jag aldrig trott på det.
Hur som helst är jag alldeles för smart för att tro på det och min realistiska sida säger att det här är waist av precs allt - tid, pengar.. tid.
Jag blev 1000 spänn fattigare and here I am - taking a chance to change my life. Det är ett långskott men what the fuck - what is life without a breakfast with risks?
Kommentarer
1. Jag gör bloglovin-byten. Skriv en kommentar med vilken siffra du blev så lägger jag till dej med. :)
2. Jag är gärna med i dagens blogg eller veckans blogg tävlingar
3. Glöm inte att man kan gästblogga hos mej och därmed sno mina gulliga läsare.
4. Fråga inte hur jag mår eller vad jag gör om du inte bryr dej tillräckligt mycket för att se att svaren i stort sett alltid är nyligen uppdaterat på bloggen.
Tack för att du tittade in och självklart ses vi väl snart igen? ;)
1. Jag gör bloglovin-byten. Skriv en kommentar med vilken siffra du blev så lägger jag till dej med. :)
2. Jag är gärna med i dagens blogg eller veckans blogg tävlingar
3. Glöm inte att man kan gästblogga hos mej och därmed sno mina gulliga läsare.
4. Fråga inte hur jag mår eller vad jag gör om du inte bryr dej tillräckligt mycket för att se att svaren i stort sett alltid är nyligen uppdaterat på bloggen.
Tack för att du tittade in och självklart ses vi väl snart igen? ;)
Trackback
