Jag måste skriva av mej och tårarna kommer rinna. När jag är klar kommer jag vilja supa ner mej och sova bort resten av mitt liv. Tyvärr funkar det inte så. Jag kan supa ner mej gång på gång på gång men mitt liv kommer inte ta slut för det. Jag tittar på kniven och vet att det inte är lösningen, ändå dras jag till att använda den.

Så många dagar som jag lyckats stå upp, lyckats le, lyckats leva om på nytt. Men jag faller igen. Sanningen står skrivet i mitt hjärta, ditt namn syns överallt. Sanningen är att jag vill inte glömma, jag kommer aldirg att glömma. Jag kommer aldrig glömma hur du fick mitt liv att gå från ett helvete till ett liv jag är nöjd med. Jag kommer aldrig glömma hur du såg på mej, hur jag såg på dej, allt vi gjorde och hur vi ofta hade rolia stunder.

Jag minns vår första dag så start, för starkt.
Två veckor senare ville jag aldrig släppa din hand. Nästan två år senare tvingas jag komma över dej. Jag ville inte att det skulle bli såhär.
Sanningen är att jag saknar dej förbannat mycket.

Det svider i hjärtat att veta att jag egentligen aldrig var tillräcklig för dej. Det svinder som fan att se tillbaka på allt och se att du valde dina val utan att tänka på mej. Du valde bort mej för något annat. Det gör ont att veta att det är ditt senaste val som får mej att skriva det här.
Att se alla andra lyckliga gående hand i hand får mej att vilja lägga mej ner och inte vakna förrän du väcker mej och säger att allt var en dröm. Snälla säg att jag drömmer . Låt allt vara en jävla mardröm.

Fan jag vet ju att det inte är det.
Jag vet att dom sista orden du sa var sanna, jag vet att mina tårar som rinnr nu är äkta.
Jag vet att saknaden till dej är på riktigt.

Värst av allt är att jag vet att du aldrig kommer tillbaka och att vår tid tillsammans är över.

(Den andra videon passade bara väldigt bra, men det är inte jag som har gjort den)

Jag vet att jag kommer göra så himla mycket dumt nu men jag orkar inte ens bry mej om mitt liv längre. För varje dag som går inser jag hur grått mitt liv är utan att ha dej vid min sida.
Jag vet att jag helt enkelt måste gå vidare och glömma dej, men det är svårt när man har så myket kvar att säga till dej. Jag trodde jag hade längre tid på mej att säga det men det hade jag inte. Jag borde ha sagt det när jag hade chansen.

Även om jag hittar någon som gör mej lycklig igen, kommer den lyckan aldrig vara samma lycka som jag hade med dej. Du var den första som gjorde mej lycklig. Jag hade verkligen hoppats på att få leva tillsammans med dej längre. Men jag vet att det du har nu är viktigare för dej.

Jag säger fortfarande som jag alltid har sagt. Det viktigaste för mej är att du är lycklig, även om det innebär att jag försvinner hur bilden.

Du kommer alltid ha en speciell plats i mitt hjärta