Varje dag försöker jag hjälpa fler av er där ute med taskig självkänsla. Jag har både kontakt på msn och via mail och gör så gott jag kan. Men ikväll har jag kommit fram till att det är mission impossible på hög nivå.
Min självkänsla är så jävla rutten att jag faller så fort någon gör något som sårar mej. Jag skriver deppiga inlägg i bloggen och får det att se ut som att jag tänker dö vilken sekund som helst, believe me ibland vill jag verkligen dö. Men någonstans har jag väl en styrka att stanna kvar... eller för mycket ångest för att gå.
Oavsett anledning till att jag idag sitter där jag sitter så hade dessa tankar aldrig existerat om jag inte tyckt så illa om mej själv som jag gör.

Självförtroende har jag. Konstigt nog, för jag lyckas ju inte med speciellt mycket. Självförtroende handlar om hur man ser på sej själv som individ vad gäller tex. att lyckas med saker, medan självkänsla handlar om hur man ser på sej själv som tex. person. (Se "skillnaden mellan självförtroende och självkänsla" längre ner)

Jag önskar att jag kunde klättra lite. Denna satanas självkänsla gör mej så oattraktiv att det är synd om mej! Det är fullt förståligt att jag vissa dagar bara vill dö. Och att jag trots det försöker hjälpa andra med samma problem är egentligen konstigt. Ni säger att jag har hjälpt er. Hur kan jag hjälpa andra men inte mej själv?

Sanningen är att jag inte har någon respekt för mej själv, jag tycker inte speciellt mycket om mej själv och jag avundas ofta andra. 3 mycket oattraktiva egenskaper om man frågar mej.
Hade jag bara tyckt om mej själv lite mer, hade jag avundats andra lite mindre och hade jag haft mer respekt för mej själv hade jag inte fallit för att vissa saker händer.
Dock tåls att tänka på att jag ofta hamnar i flera jobbiga situationer på en gång.

Det har varit otroligt mycket snack om självkänsla på msn den sista tiden. Det känns som att det är dags att jag gör ett inlägg. Det var länge sen och många av er verkar vara i behov av lite snäll vägledning, oavsett om det hjälper er eller inte.

Ingen kan älska dej förrän du älskar dej själv.
Så ska man tänka när man jobbar på att bli vän med själv.

Vi lever i en vrickad värld där det är fel att älska sej själv.

Jag ska fundera ut något bra som kan hjälpa alla som behöver




Jag är snygg
och bra,
men inte perfekt.
Jag kommer aldrig bli perfekt men jag vet inte om jag vill det heller.
Det är bland annat av misstag jag lär mej, och är man perfekt gör man inga misstag.
Gör man aldrig misstag kan man inte veta att man är perfekt.
Det är precis samma sak som att alltid vara lycklig.
Upllever man aldrig sorg kommer man aldrig kunna känna riktig lycka.

Jag är en växt som är halvvissen.
Några gamla fula blad skulle behövas ta bort för att låta det nya växa fram.
För varje dag som går blir jag lite vackrare.
Tänk er hur underbar jag kommer vara om 10 år

Jag hatade mitt liv, allt var skit, i 6 år har jag försökt vända ljuset.
Eafter 6 år insåg jag att det behövs en ny taktik.

Det här är mitt nya liv

Förut hade jag i gång ett projekt att hjälpa er med självkänsla. Det ligger vilande nu, men jag funderar på att ta upp det igen.
Det här gjorde jag på en vecka.
Det första som behövs är inställning - rätt inställning = att vilja förändra sitt liv eller sej själv.
När man väl har ställt in sej är det bara börja jobba.
Vad gör mej deppig? Ensamhet, bland annat.
Jag tog upp kontakten med människor jag inte snackat med på länge, började rensa i mobilen. Jag har bestämt mej - falska människor är verkligen ingenting för mej. Jag har aldrig gillat dom men jag har kunnat stå ut med dom, nu är det slut på det. Jag vill ha riktiga vänner som inte sviker i tid och otid, som inte beter sej som idioter när dom har lust och som helt enkelt är bra vänner. Jag fick tillbaka kontakten med Indi, då började allt kännas lite bättre och nu har jag även fått tillbaka kontakten med Mr G. ag har rensat bort ogräs och laddat på med fina blommor.
Jag ville camouflera mej ett tag. Jag bytte hårfärg, nu känner ingen igen mej. Jag är trött på issa. Som blond ser jag bara den äckliga delen av mej i spegeln. Jag bytte utseende för att se något nytt. Som tur är, är inget permanent.
Jag insåg att cigg aldrig kommer kunna ta mej till toppen. Det var bara fimpa. Inga problem. Men jag kommer nog feströka ibland.. kanske.
Jag har gjort en ordentlig makeover. Jag ser allt med andra ögon, inklusive mode.
Jag insåg också att ett av mina problem är att jag träffar fel personen och gör fel saker med dessa personer. Jag har för hög profil, det är jag och det kan jag inte rå för , men jag kan tänka om.
So for now lever issa delvis i celibat..

Issa har lekt färdigt, nu får människor ta mej som jag är eller inte alls. Jag tänker inte gå med på att göra saker bara för att få en vän längre. Jag tänker inte tvinga mej själv att tro på folks skitsnack för att jag tror att jag blir lycklig då och jag tänker inte gå på lögner längre. I'm done with it.

Säg hej till den nya issa'n

Jag har börjat fundera över det där med självkänsla igen. Min msn finns ju bland annat för att hjälpa människor. Ibland behöver man någon att snacka med, problemet är att kuratorer och psykologer oftast är äldre som lever i en helt annan tid och inte fattar ett skit.
Det är där min msn blir ett alternativ och dom senaste veckorna har jag verkligen funderat över vad anledningen till folks taskiga självkänsla är.
 
Eftersom jag redan har kollat en hel del på tjejer tidigare har jag nu kollat killar och genom att snacka med rätt många både nu och någrra år tillbaka har jag dragit en genomsnittlig slutsats av vad som sänker killar och den tänkte jag dra nu;:


Killars stora uppgift i livet är att charma en tjej tillräckligt mycket för att hon ska vilja ha honom och sen ska han göra henne på smällen och se till att mänskligheten går vidare, klart.
Min slutsats är att det som knäcker en kille mest är inte att missa målet i fotboll eller att inte kunna dricka flest öl av kompisarna, det är just det att gå år ut och år in och bli dissad av varenda tjej. Har killen dessutom råkat ut för andra saker blir det 1000 gånger värre att bli dissad av en tjej.
Ingen kille skulle erkänna det, men det spelar ingen roll det bara är så.

Och sjävklart har jag den lilla, lätta lösningen.
Det spelar ingen roll hur snygg man är, hur roig man är eller hur bra man är på något om man inte har sjävkänsla. Det märks så jävla tydligt vem som bara vill dö och vem som mår riktigt bra, inte alltid kankse men oftast.
En person som är en 10:a kan bli riktigt ful bara för att den har dålig självkänsla. Dålig självkänsla gör att man försvinner och blir en i mängden, man blir inte lika unik och det drar ner varenda egenskap man har för att bli attraktiv. Det gäller självklart alla.

Det första man ska göra är att jobba upp självkänslan. Även den fulaste och äckligaste människan kan se helt okej ut med hjälp av självkänsla. Så jävla stor betydelse har den men det fattar inte många.
Att jobba upp sjävkänslan tar tid och mycket energi, det kräver jobb och en jävla envishet. Jag vet exakt vad många går igenom som försöker komma uppåt. Jag har själv gjort det i 6 år och jobbar fortfarande varje dag på att få se solens ljus. En del av tiden kan man välja själv. Jag hade kanske kunnat vara där jag är idag på 4 år istället, men det tog lång tid för mej att acceptera det jag nu skriker ut till alla andra med dålig sjävkänsla. Lyssna på mej för jag vet vad jag snckar om.
Jobba stenhårt för att komma upp, skit i vad alla andra tycker och koncetrera dej på vad fan du själv tycker. Okej du har långt hår, du tycker att det är fult, börja med att klippa dej. Utseende selar tyvärr en stor roll för sjävkänslan.

När killar försöker med en tjej och blir nobbade tror dom ofta att det beror på deras utseende. Tänk längre grabbar.

Det är fantastiskt egentligen hur killar är så duktiga på att spela macho när så många egentligen mår skit över exakt samma saker som tjejer mår dåligt över, varje dag!
Typiskt för killar är att trycka er sej själva ännu mer istället för att göra något åt saken. En annan sak som är typiskt för killar är att vägra inse sanningen. När någon som vet säger det till dom förnekar dom det och fortsätter som dom gjort tidigare. Projektet - bygga upp självkänsla tar alltså ännu längre tid.

1. Börja med att acceptera att saker kan bli bättre.
2. Kolla på vad du vill ska bli bättre.
3. Se till att det bli bättre, låt det ta tid och uppskatta det du har.
4. Konstatera att du är bra precis som du är.
5. Gör saker du gillar för att hjälpa allt på traven.
6. Träffa människor som är bra för dej och som får dej att må bra.
7.  Ragga på vem du vill. Blir du nobbad kommer din grymma självkänsla hålla dej på benen.

Typiskt för killar är också att välja totalt fel tjejer.
Dom går efter henne med den snygga röven, dom perfekta brösten, den jävligt snygga kroppen och det perfekta ansiktet. Hej och hå, hur fan ska det gå?
Sånna tjejer vet vad dom har och vet exakt vad dom förtjänar.
Skippa det.
Sånna tjejer är ändå aldrig kul att ha att göra med. Inte i längden. Dom är förmodligen perfekta att visa upp ute, men i längden är det fan inget hållbart.
Sånna tjejer dissar allt. Ta det inte personligt. Satsa istället på tjejen som är mer äkta, kanske inte världens snyggaste men i alla fall real stuff. Förmodligen har hon en trevigare personlighet dessutom. Det kan man i alla fall lyckas med. OBS att det självklart finns gott om undantag.

Jag kan ta mej själv som ett jävligt bra exempel på allting. Jag har aldrig varit den snyggaste någonstans, jag har aldrig haft flest ragg och jag har aldrig varit den folk har fastnat för först. Men jag är fine med det för när jag träffar någon vet jag att det är för den jag är. Människor som gillar mej har alltid gjort det för min personlighet och jag tycker att det känns mer äkta. Jag vill ändå inte ha att göra med någon som ser mej som något man kan visa upp som ett jävla pris. Jag trivs bättre med att vara den jag är , bli omtyckt för min utstrålning och humor. Jag kommer aldrig bli någon jävla modell med det perfekta utseendet och ni anar inte hur glad jag är för det egentligen .

Mitt tips till alla är att man alltid ska gå på insidan för det varar absolut längst. Om killar inte skulle vara så förbannat utseendesfixerade skulle dom atagligen ha bättre sjävkänsla. Ni satar på fel tjejer grabbar.

Tänk om, tänk rätt!

Andreas är en av många som mår dåligt utan att riktigt veta varför. Vid ett tillfälle i livet mådde han så dåligt att han funderade på att börja äta antidepressiva medel. Han fattade inte varför han kände så och det gjorde ingen annan heller. Från andras ögon såg Andreas ut att leva ett drömliv och borde vara lycklig. Han hade ett bra jobb med bra betalt, han såg bra ut och han hade en fin lägenhet som han trivdes mycket bra i. Visserligen var han singel, men han hade ett stort socialt umgänge och han hade inga som helst problem att få tjejer.
Men ändå kändes hela hans liv meningslöst.
Det är en känsla som otroligt många människor har känt men Andreas gjorde det inte alla gör, han började jobba på vad som kunde vara anledningen till att han mådde så dåligt trots sitt perfekta liv.
Under sitt studerande insåg Andreas att han sökte bekräftelse genom att ha sex med olika tjejer hela tiden. Han raggade upp nya tjejer och tog med dom hem till sej. Det lyckades han bra med, eftersom det inte alls var något fel på hans utseende. Det hela ledde till viss "status" hos hans vänner och dom såg upp till honom som player.
Andreas själv sträckte nog på sej när han var med sina vänner, men vad gjorde han i sin ensamhet?
Enligt honom själv kände han sej som en bluff.
Han hade intalat sej själv att nästa tjej skulle det bli bättre med och han berättade aldrig för sina vänner hur dåligt han mådde dagen efter, istället fortsatte han att spela den roll som han trodde att hans vänner förväntade sej av honom.

Idag är Andreas ärligare mot sej själv. Om man frågar honom hur det kändes att bete sej sådär brukar han svara:
- Fan jag känner mej billig, som ett offer.
Andreas förändrade sitt beteende, vilket var ganska svårt eftersom han älskade jakten och känslan av seger när han fick hem vilken tjej han ville.
Problemet var att Andreas ville bli kär, men han blev det aldrig. Tjejerna däremot föll för honom en efter en.
Andreas var mycket självisk i sitt handlande, eftersom han lät tjejerna tro att det skulle bli något mer. Han ljög för dom och sa precis det dom ville höra. Han lovade fler träffar och kanske till och med ett förhållande. Det höll han ju givetvis inte.
Idag när Andreas har släppt det där inser han hur många tjejer han har sårat på grund av sin dåliga självkänsla.

Och vad kan vi lära oss av berättelsen med Andreas?

Dålig självkänsla är inte alltid något som bara skadar dej, det kan också skada många människor i din omgivning.
Andreas utnyttjade människor för att han mådde dåligt och det ledde då till att ännu fler börjar må dåligt. Andreas självkänsla blev såklart ännu sämre när han tänkte på hur många människor han hade sårat. Och sen går allt runt som en ond cirkel.
Däremot gjorde Andreas en bra sak i det hela. Han sökte hjälp när han kände att han mådde dåligt men inte förstod varför. Han berättade om sitt liv och på så sätt kunde han få hjälp att förbättra sej.
Och då kan vi lära oss ytterligare en grej.
Sök hjälp, eller liknande , när du känner att du mår dåligt över något. Hjälp finns överallt. Vänner, familj, skolan, (psykologer). Det finns speciella mottagningar för folk som mår dåligt och behöver prata.

Eller om du har en hund, varför inte använda den? En hund dömer dej inte. En hund slutar aldrig att lyssna. En riktigt bra kompis helt enkelt.
När man behöver prata kan man prata med nästan vem eller vad som helst. Det viktigaste är bara att man får ur sej det man mår dåligt över.





Andreas heter egentligen något annat

Den här bilden går ut till alla er som:

♦ vill gå ner i vikt
♦ mår dåligt psykiskt över sin vikt
♦ blir mobbade / har blivit mobbade över sin vikt
♦ hets-bantar
♦ har riktigt jobbiga komplex över sin kropp
♦ är missnöjda med sin kropp på grund av att man tycker att man är för tjock

och så vidare och så vidare. Titta på bilden noga



Det är jag på bilden, för ungefär ett år sen

Om du är/ var kille skulle du vilja ta i mej?
Om du är/ var kille skulle du tycka att jag var snygg?
Om du är/ var tjej skulle du vara avundsjuk på mej?
Om du är/ var tjej skulle du vilja se ut sådär?

Jag tror att dom flesta av era svar på dessa frågor bli NEJ.

Varför jag såg ut sådär berodde nog främst på att jag mådde otroligt dåligt psykiskt. Varje dag fick jag höra hur jävla fet jag var och hur otroligt ful jag var. Det där tog långsamt sönder mej inifrån. Alla märkte det, utom jag.
Till en början brydde jag mej ju inte om det. Men utan att jag tänkte på det åt jag mindre och mindre och mindre.
När allt var som väst blev jag mätt på en halv potatis.
Både mamma och pappa var såklart oroliga. Dom försökte trycka i mej mer mat och dom försökte ta mej till kuratorer eller psykologer. Men inga framsteg, såklart.
Jag påstod varje gång att jag mådde bra. Och det trodde jag säkert att jag gjorde också, jag levde ju i det och visste inget bättre så för mej var det ju bra. Jag som alltid har tänkte ganska positivt tänkte mest att allt kunde vara värre. Jag kunde råkat ut för saker som andra utsattes för och jag var jätteglad att jag inte råkade ut för det. Då visste jag ju inte att jag var närmare dom sakerna än jag trodde. Jag råkade ut för det och nu sådär ett år senare när jag tittar på den här bilden förstår jag verkligen hur dåligt dom fick mej att må.
Jag gick ner 8 kilo på bara två veckor tror jag. Och värre blev det ju.
Dom fortsatte att kalla mej tjockis.
Jag gick ner mer.

Tillslut blev det enda jag levde för drabbat, kickboxningen.
Jag höll på att svimma flera gånger under en och samma träning, tillslut fick tränaren släpa av mej från mattan. Jag var så svag i hela kroppen att jag inte klarade av att slåss som jag brukade. Jag började slå mej själv för det här. Jag blev besviken på mej själv för att jag inte klarade av bättre och började pressa mej själv hårdare och hårdare.

I skolan blev skolsköterskan till sist orolig och det var då SOC kopplades in för första gången. Jag sa att jag mådde fint och log stort. Ingen trodde mej.

Bilden här ovanför är en bild då jag fortfarande ändå ser helt okej ut. Där hade jag inte gått ner så himla mycket ändå. Bilderna som togs som outfitsbilder efter den här ser betydligt bättre ut. Hela jag är fylligare, dom bilderna kan jag tyvärr säga är rätt fejk. I verkligheten är jag ungerfär hälften så "tjock". Jag ser alltid större ut på bild så det är svaret.

Och vad vill jag ha sagt med allt det här då?

Tjejer, låt er aldrig knäckas. Låt folk kasta skit, låt dom säga vad fan dom vill, låt dom tycka vad dom vill. Exakt lika många tycker att ni är fina exakt som ni är.

Set här är ett shysst exempel som jag kommit på helt själv:

Några säger till dej att du är ful som brunett,
 du bleker håret blont.
Men sen fanns det ju faktiskt exakt lika många som tyckte att du var mycket snyggare som brunett.
Så nu kan du ge dej fan på att dom kommer komma och säga att du är ful som blond och borde bli brunett igen.

Vilken hårfärg väljer du?

Det jag försöker säga är att grupp A kanske tycker att du är tjock, medan grupp B tycker att du är skitsnygg, grupp C skiter i vilket och grupp D föredrar porrfilm oavsett vad. Välj din egen väg. Men ta det långsamt. Min viktminskning som jag gick igenom är inte hälsosam, följ inte det exemplet.
Visst jag tappade vikt.
Jag tappade också mitt, då, ganska fylliga hår.
Jag tappade min bruna färg och blev helt vit.
Jag tappade min utstrålning
och allt jag fick behålla var en risig, vit, senig kroppshållning.

Tjejer ! Gör inte som jag!
Killar! Håll käften, tjejer är snygga precis som dom är!
Avundsjuka tjejer! Fixa ditt eget liv istället, du kan det lika bra som alla andra!
Fula killar! Säg inget över huvud taget för ni har ingen talan!

Bra människor!! Föröka er! Vi behöver er!

Kramar

Nu tänkte jag fylla på mitt projekt här med nästa del.
Klumpiga jag sa ju aldrig vad ni skulle använda era listor till så nu fortsätter vi där.

Om ni inte fattar vad jag menar nu så hittar ni inlägget i kategorin: Stuumpan hjälper dej till bättre självkänsla.

Okej så det vi ska göra den här gången är att :

1. Plocka fam våran fina lista igen, bäst för er att ni har kvar den ;P



2. Försök att hitta lösningar på dom mindre bra sakerna. Dom bra sakerna har vi för att peppa oss själva och förstå att vi faktiskt är bra på vissa saker.
Såhär vill jag att det ska låta:
- Jag är social och väldigt stark inom mej MEN jag borde nog gå ner lite vikt.
Okej det där var ju inte så farligt. Jag är bra men jag borde tänka på vissa saker. Det måste ju alla, det är inget man tar livet av sej för.

Så okej, jag borde gå ner i vikt. Hur löser man det då?
Så vill jag att ni ska försöka resonera. Förösk att hitta lösninga på problemet. Mitt viktproblem är väl inte överdrivet svårlöst. Jag löser det genom att tänka på vad jag äter och tvinga ut mej själv att springa en gång om dagen. Värre är det om man säger till sej själv att man är värdelös för att man bland annat har en ful röst.
Jag är ledsen men sånt kan man ju inte ändra på.
Lösningen för er med problem som liknar det är att hitta fler positiva egenskaper hos er själva, som då ska göra att ni fokuserar mindre på det problemet.

---

Nästa övning

1. Ta fram ett helt nytt papper och skriv upp dina värsta problem/ händelser som du har råkat ut för.
Alltså händelser som har lett till att du känner som du gör för dej själv, händelser som gör att du inte kan titta dej i spegeln utan att känna avsky.

Såhär ser mitt papper ut:



Skriv ditt eget papper, med händelser som trycker ner just dej

Vänd sen på pappret och nu ska du göra det här:



Ni ser kanske inte vad det står, men det gör inget jag har ändå tänkt att förklara vad jag menar.
Det ni ska gör nu är att vända alla negativa saker till positiva. Gör som jag, se ALLT som livserfarenheter.

Ett exempel kan vara att man kanske har levt tillsammans med en kille som regelbundet misshandlar en. Först kanske man står ut i några år och sen lyckas man fly. Jag vet att många tjejer varje dag går igenom det här utan att våga vända sej någonstans.
När man väl har flytt sen, eller på något annat sätt lyckats ta sej ur det, och den vill glömma allt. Det är då man ska vända sej hit.
Gud vad modig du har varit, du är så oerhört stark du sm har tagit dej igenom det här. Inte ens en kille som är både större och starkare än dej har lyckats bräcka dej. Du skulle kunna gå exakt hur långt som helst. Go girl!

Tänk så. Jag vet att det är svårt, jag har övat i flera år nu. Men försök att se allt som erfarenheter. Se det som att det har varit en jobbig tid, du är glad att du har tagit dej ur, men trots allt kommer du bära på det resten av livet. Mina 3 år av mobbing eller min abort kommer alltid att finnas där.
Visst fäller jag tårar för barnet jag mördade och visst får jag fortfarande ångest, men jag tackar för erfarenheterna det har gett mej. Tack vare att det som har hänt har hänt har jag blivit jag. Nu vet jag hur stark jag är och hur mycket jag klarar av.

Du är precis lika stark, du måste bara erkänna det för dej själv! Du har bara så förbaskat svårt att erkänna hur bra du egentligen är, så du föredrar att kasta skit på dej själv. Det är inge bra! inge bra alls. Följ mina tips så kommer du få se själv =)

Kramar

Ber om ursäkt för att det tog sån jävla tid att lägga in det här, jag lovade er att det skulle komma "alldeles strax" men det kommer nu istället.
Jag har suttit större delen av kvällen och pysslat med photoshop för att få ihop förra inlägget. Det var en del knåp tills jag blev nöjd men tillslut gick det.
Aa ni som fortfarande sitter hemma och läser folks bloggar och hamna på min nu börjar väl snart fatta att jag har en hemmakväll ikväll. I nästa inlägg tänkte jag berätta av vilken anledning jag sitter här hemma och glor istället för att gå ut och roa mej. Dels har jag magknip men det finns en anledning till.

Här har ni i alla fall nästa del.
Hoppas ni gillar det



kramar

Jusste! I min fina lilla video sa jag ju att jag skulle klargöra skillnaden mellan självförtroende och självkänsla.
Det glömde jag ju såklart, så jag gör det nu istället.

Självförtroende- handlar om att lyckas, eller att misslyckas. Har man bra självförtroende är man oftast duktig på att vid ett litet hinder tänka:
äh vad fan det här klarar jag, jag kan klara allt.
En person med bra självförtroende vet oftast vad den vill med sitt liv och kan gå hur långt som helst för att lyckas. En person med bra själförtroende tänker oftast positiva tankar om sej själv när det gäller att lyckas med saker. Det kan vara inom idrott, kariär, skolan eller något annat.
Hur som helst är en person med bra självförtroende en sån person som helt enkelt brukar lyckas, och varför?
Jo, för att dom tänker positivt och har så mycket power i sej att dom inte ger upp förrän dom har uppnått målet.
En person med dåligt självförtroende sticker ut desto mer, Man ser att det går lite sämre för en sån person. Det beror mest på att den från början har ställt in sej på att den är sämst på allt och aldrig kommer klara något ändå, därför försäker den inte ens. Det är viktigt att man berömmer sej själv när man har lyckats också. Jag, personligen, brukar klappa mej själv på axeln. Det syns inte från andras håll,vilket är bra för då slipper jag framstå som skrytsam, och hela min kropp känner av att jag har gjort något bra genom den lilla klappen på axeln.
Kom på ett bra sätta att ge dej själv positiv kritik, du behöver och förtjänar det!



Självkänsla- handlar om att kunna se positiva eller negativa egenskaper med sej själv. Allt som handlar om personlighet och utseende tillhöt självkänlsan.
Säger man att man är ful, dum i huvudet, misslyckad som person, fet osv. osv. har man dålig självkänsla, och inte dåligt självförtroende som dom flesta tror. Är man däremot mycket nöjd med sej själv så märks det. Det märks på det sättet att en person med bra självkänsla gärna kan sträcka på sej lite extra. Dom skäms inte, kan gå ut lite lodigt om dom har lust för det och är oftast rätt behagliga att umgås med. Det beror på att en person med bra självkänsla oftast är glad, vilket resulterar i att andra blir glada. När andra blir glada uppmärksamar dom den här personen i fråga lite extra, vilket i sin tur leder till att den personen blir ännu gladare.
En person med dålig självkänsla gör allt precis tvärt om. En sån person är extremt duktig på att dra ner folk i sin omgivning och få folk att ta avstånd. Man kollar också gärna ner i marken, vilket är detsamma som att ge sin fulla tillåtelse till adnra att kasta skit. En bra självkänsla är grunden för att kunna skapa bra relationer, må bra och nå framgång i livet



Den stora skillnaden på dessa två är alltså att självförtroende handlar om att lyckas med saker och självkänsla handlar om att vara, att känna sej nöjd med sitt utseende och personlighet.
De alldra flesta har sämre självkänsla, därför har jag skapatden här kategorin. Utan självkänsla funkar inte självförtroendet. Struntar man i att bygga upp en bra självkänsla, kan det resultera i självmord.
Ni som läser det här nu, sträck på er och använd ert självförtroende och säg:
- Vi ska klara det här! Vi som har dålig självkänsla nu, vi kommer klara det här!

Kramar

Så nu ska jag ta tag i det nya projektet här!


För att älska sej själv, eller för att slippa ogilla sej själv, eller för att helt enkelt må bra med sej själv krävs en hel del jobb, speciellt om man är en person som jag och många andra, som befinner sej i en situation där man starkt ogillar sej själv.
För att kunna ändra på det krävs tyvärr både jobb och en hel del annat.

Du måste bland annat ha en stark vilja, och du måste vilja ändra på din syn på dej själv.
Är du riktigt säker på att du verkligen vill lägga ner tid, jobb och energi på att tycka bättre om dej själv?
okej, då kör vi då.

Till att börja med tänkte jag att vi tillsammans ska göra en lista.
Jag har redan gjort min som ett exempel, sen är det ju meningen att ni ska göra samma sak. Inten en likadan lista men aa.. ni fattar.



Nu kanske man inte ser så jättebra vad det står, men det spelar inte så stor roll.
Det ni ska göra nu är det här:

1. Ta fram penna och papper, helst ett papper som ser lite roligare ut än mitt det är så trist med vitt

2. Dela upp pappret i 2 delar, där den ena delen får överskriften "Bra saker" och den andra "Mindre bra saker", eller liknande

Nu har ni säkert listat ut vad ni ska göra.
Börja med att skriva 5 bra egenskaper med dej själv. Du börjar med dom positiva för att inte tappa glöden, att börja klanka ner på sej själv det första man gör är nog det sämsta man kan göra om man vill få bättre självkänsla.
Skriv alltså 5 bra saker eller 5 saker som du gillar hos dej själv.
Det kan vara precis vad som helst, tex:

Jag har rätt söta fötter
Jag är snäll mot grannens hund
Jag hälsar alltid på busschauffören
Jag har bra betyg
Jag har bra smak när det gäller smycken
Jag har väldigt lena öron

Det jag försöker komma fram till är att oavsett vad du uppskattar hos dej själv så spelar det ingen roll, huvudsaken är att ATT det finns något du gillar hos dej själv eller något som du tycker gör dej lite extra speciellt.
Skriv 5, eller flera, bra saker. Det måste vara minst 5!

Efter det skriver du under den andra rubriken 3 mindre bra saker om dej själv. Skriv sånt du skulle vilja förändra eller saker du helt enkelt inte gillar men förmodligen kan leva med. Att kunna se sina negativa sidor är en stark egenskap, det är inte alla som klarar av att se att man är en människa som inte alltid är perfekt.

Skriv endast 3 stycken, och vill du skriva fler måste du skriva fler positiva egenskaper, annars blir det en negativ krets och det vill vi ju inte.

Sist men inte minst vill jag att du fixar till pappret så att det blir lite roligare att titta på, därefter sätter du upp det någonstans där du kan se det. Tex på spegeln.
 Det är viktigt att man påminner sej själv varje dag om det som faktiskt är riktigt bra och det som gör just dej speciell! Glöm inte det!

Kramar