Minns ni när jag tipsade om att låsa in pojkvännen i garderoben? För er som inte minns kan ni kolla upp tipset här
(Det tog mej ca. 1 vecka att komma över honom efter att han blivit inlåst, det är ett tips värt att testa)

Igår när jag röjde här händen något sjukt. Jag höll på att slänga grejer för att få mer plats och då hittar jag lådan där mitt ex ligger instängt. För första gången på över ett år öppnade jag lådan. Det kändes verkligen konstigt. Hans själ typ flög ut i rummet. Alla saker jag sparat ihop från vårt förhållande låg där, precis likadan som jag lagt det för över ett år sen. Det var bland annat en låda med olika chokladsoreter från Estland, en torkad ros, en skiva full med bilder och självklart "Supercow" som jag köpte åt honom i Spanien 2009.
Jag har längde känt att supercow inte riktigt förtjänar att vara instängd och nu har jag äntligen plockat fram henne. Nu när jag väl tagit fram honom ur garderoben måste jag göra av honom någonstans. Det mesta hamnade i soppåsen, så numera kan jag säga att jag slängde mitt ex på tippen.
Jag känner mej väldigt känslokall, då sanningen är att jag slängde honom för att jag behövde mer plats för mina saker. Men come on, det var över ett år sen kan väl många tänka.
Ja det är självklart inte honom jag tänker på, eller förhållandet som sådant. Det är mest hela symboiliken - att jag först stänger in allt i en låda och sen blev det inte längre tillräckligt värt för att få ta upp lite plats så då slängde jag det. 2 år slängde jag i papperskorgen på 5 röda.

Det var bara en märklig känsla. Ni som testade att stänga in exet i garderoben, när jag tipsade om det, kommer förstå mej när ni en dag släpper ut honom igen. Det är som att gömma undan en leksak som barn och hitta den 10 år senare. Häftigt men läskigt på samma gång.