Katheleen och Craig var ett lyckligt gift par som 1989 fick sitt första barn. Dom hade haft sin son i 3 veckor när han plötsligt dog en kväll. Även om det var väldigt ovandligt att barn dog av så kallad PSD - Plötsligt spädbarnsdöd, så tolkade man det så. 
Man kunde inte hitta någon förklaring till varför sonen dött så plötsligt, så tillslut fick man se det som enda anledningen.

Paret sörjde men fick snart en ny son. En natt vaknar Katheleen av att sonen skriker. Hon går upp för att se efter honom och snart slutar även han att andas. Den 4 månader gamla pojken lyckades räddas men han blev blid och skulle efter den dagen leva med epilepsi. Detta blev dock ingen längre tid, då sonen inom ett år fick andningsstiellestånd och dog. Alla trodde att han fått ett epilepsianfall och att detta tagit död på honom, därför la man ingen större vikt på fallet.

Paret sörjde återigen men fick tillslut en tredje barn, denna gång en dotter. En natt var dottern förkyld och orolig. Modern såg efter dottern till hennes sista andetag. Det började nu bli konstigt att ingen såg över varför paret förlorat 3 barn.

Paret fick ytterligare en dotter och när hon dog 19 månader gammal började folk reagera. Att barn dog av PSD var väldigt ovanligt, men att det skulle hände ett barn som var 19 månader gammalt var näst intill omöjligt. 

Man började undersöka Katheleen, eftersom det var hon som hittat samtliga barn döda.  Det visade sej att Katheleens pappa dödat hennes mamma en sen kväll. Han hade kommit på att hon var sjuk. Hon kunde inte älska sin dotter och fantiserade hela tiden om att ha ihjäl henne. Fadern fick välja och tillslut högg han sin fru med en kniv. Hon höggs 24 gånger och tack vare fadern var Katheleen räddad. Hon var bara 18 månader när detta hände och ingen hade kunnat ana att hon skulle bära på samma åkomma som sin mördade mor.

Det avgörande beviset mot Katheleen kom när Craig hittade en dagbok. I dagboken beskriver Katheleen ett hat hon känner jämte sina barn. Hon beskriver hur hon vill strypa dom varje gång hon ser dom och tillslut hade hon gjort det. Därefter skrev hon texter om hur mycket hon led av att släcka sina barns liv. När hon vaknat på nätte av sitt barns skrik hade hon tagit tillfället i akt. Istället för att försöka få sitt barn att somna om, hade skriket gjort henne galen och tillslut hade hon inte klarat av det längre. För att få tyst på barnet hade hon strypt det och därefter skrikit av fasa tills Craig kommit inspringande i rummet.

När man stryper en vuxen blir det normalt märken på halsen. För att strypa ett barn krävs det så lite att några märken inte hinner bildas. Därför kunde man inte spåra någon dödsorsak.

Vid förhör med Katheleen nekade hon först till brott. Hon nekade till att dagboken handlade om hennes barn och att hon under inga omständigheter skulle ha ihjäl sina barn.
Detta räckte dock inte för att rädda sitt skinn.
Katheleen var oförmögen att kunna älska sina barn. Hon var inte som andra mödrar och till skillnad från vanliga föräldrar ville hon ständigt döda sina barn. Varför hon fortsatte få nya berodde i stort på att hon ångrade sej och ville bli kvitt sitt hat. Varje barn fick leva lite längre, men tillslut brast hon.

Katheleen dömdes till 40 år för 3 mord och ett dråp. Hennes straff sjönk sen till 30.

Vid fastslagen dom kunde man tydligt se i dagboken och därefter på henne. Det var tydligt textat:
"Jag är min fars dotter".