Igår satt jag och tog det lugnt hela dagen och film efter film rullade. Runt 00.00 fick jag ett efterlängtat samtal från Roya. Strax efter det satt jag i bilen på väg hem till henne. Jag har nämligen fått ett extremt bra plan som jag var tvungen att redovisa. Vi satt i bilen och snackade i typ 1½ timme och sen när hon skulle gå startade jag bilen och inget hände... eller jo, hela bilen blinkade och när man stängde av gav den ifrån sej smått konstiga ljud.
Min första tanke var att det var fel på batteriet. Min andra tanke var: vad fan gör jag nu? Vi började ring runt efter hjäp och klockan var över 2 när Royas pappa till slut kom. Han startade bilen och konstaterade direkt att det var batteriet. I sån fall behövde vi bara startkablar, vilket vi inte hade. Yeeey!
Tillslut ringde jag och väckte mamma, hon la ut startkablar utanför huset och sen åkte Roya och hennes pappa och hämtade dom.

När klockan var över 3 experimenterade vi hej vilt med sladdar. Inte nog med att man höll på att frysa ihjälp, hoppet höll också på att dö ut helt när vi inte fick det att fungera.
Min lycka är svår att beskriva när bilen tillslut gick igång, närmare halv 4.

Nu återstår det bara att se om den funkar idag. Hoppas kan man.