Otrohet är något av det värsta jag vet. Om man vill göra dumma saker, gör det, men skada fan inte andra på samma gång. Det finns mycket idiotiska grejer man kan göra som skadar andra. Inom relationer och när man leker med andras känslor är otrohet en djävulsk bov.
Inte nog med att ens partner gör något med någon annan, den bekräftar också för en att man inte är tillräckligt bra. Åtminstone känns det så.
Anledningarna till otrohet är många men det är ändå otroligt vanligt att mna tar det personligt, oavsett anledning.

                   

Jag ska lära er något som jag önskar att någon hade sagt till mej:
En gång otrogen, alltid otrogen.

Detta stämmer förstås inte i 100% av fallen, men i många. I alla mina fall till exempel. Partnern säger gärna: Det kommer aldrig hända igen, jag lovar.
Om man tar det är risken hyfsat stor att partnern slutar ta en på allvar och risken för ytterligare ett fall kan bli större än första gången. KAN bli, måste inte bli.
Jag önskar att någon hade sagt till mej att det alltid finns en anledning till att man är otrogen, och har man kunnat göra det en gång, tja varför inte göra det igen?

Mitt enda tips är att försöka glömma och gå vidare. Det finns alltid bättre nänniskor och man kommer lyckas hitta ett exemplar, tids nog.