Tanken äcklar mej
Man väljer äldre killar av flera anledningar. En av dom är att man tror att dom är mognare och står på jorden lite mer än dom yngre... Hur sant är det egentligen?
Just nu är jag inte bara bakis, jag känner mej helt spyfärdig och tanken äcklar mej otroligt mycket.
Ni vet den där känslan när man är rätt ensam, man träffar någon som man känner att man kan lita på, man öppnar sej och delar med sej av saker som inte många andra vet, kanske både psykiskt och fysiskt... därefter får man reda på att allt var en jävla bluff.
Jag mår så jävla skit just nu. Jag skriker om att få bort allt ur hjärnan men min hjärna kan inte släppa det. Den släpper inte synen av honom, synen av hans otroligt berusade ögon, synen av tjejen han var där med, känslan av att förgäves leta efter honom med vatten för att hjälpa honom, känslan av att tillslut hitta honom komma ut från toaletten tillsammans med henne.
Min hjärna släpper inte deras skratt och leenden, den släpper inte synen av hur kul hade hande med henne. Känslan av att han vände mej ryggen bränner otroligt hårt.
Dom få orden han sa dunkar i huvudet, sättet han sa det på, sättet alla andra pratade, vad dom sa. Min hjärna vägrar glömma det.
Vi söker oss till äldre för att vi tror att dom vet hur man ska bete sej.
Han fattar inte att alla är ute efter hans pengar och dyra champagne. Han tillfredställs av deras närhet, men han fattar inte att dom ler för att få allt gratis. Dom lär känna honom för att komma närmare rika människor med mycket makt.
Jag skäms för att jag var så jävla naiv och trodde att han ... jag vet inte... ville veta något om mej. Jag skäms nästan mer för att jag lät någon typ av svartsjuka komma ut. Varför var jag ens svartsjuk? Han gjorde inget fel egentligen... men kanske hade han kunnat göra det han "inte gjorde fel" på ett bättre sätt.
Allt känns så förbannat pinsamt nu. Det kändes så rätt då, även om jag ofta ställde mej frågan vad han skulle ha mej till. Hans pengar kan fixa allt åt honom, han behöver inte mej. Kanske var det därför han tryckte in nya tjejer i taxin och vände mej ryggen.
Kanske gjorde han det framför mina ögon för att jag snabbt skulle fatta att han aldrig vill se mej igen...
Just nu är jag inte bara bakis, jag känner mej helt spyfärdig och tanken äcklar mej otroligt mycket.
Ni vet den där känslan när man är rätt ensam, man träffar någon som man känner att man kan lita på, man öppnar sej och delar med sej av saker som inte många andra vet, kanske både psykiskt och fysiskt... därefter får man reda på att allt var en jävla bluff.
Jag mår så jävla skit just nu. Jag skriker om att få bort allt ur hjärnan men min hjärna kan inte släppa det. Den släpper inte synen av honom, synen av hans otroligt berusade ögon, synen av tjejen han var där med, känslan av att förgäves leta efter honom med vatten för att hjälpa honom, känslan av att tillslut hitta honom komma ut från toaletten tillsammans med henne.
Min hjärna släpper inte deras skratt och leenden, den släpper inte synen av hur kul hade hande med henne. Känslan av att han vände mej ryggen bränner otroligt hårt.
Dom få orden han sa dunkar i huvudet, sättet han sa det på, sättet alla andra pratade, vad dom sa. Min hjärna vägrar glömma det.
Vi söker oss till äldre för att vi tror att dom vet hur man ska bete sej.
Han fattar inte att alla är ute efter hans pengar och dyra champagne. Han tillfredställs av deras närhet, men han fattar inte att dom ler för att få allt gratis. Dom lär känna honom för att komma närmare rika människor med mycket makt.
Jag skäms för att jag var så jävla naiv och trodde att han ... jag vet inte... ville veta något om mej. Jag skäms nästan mer för att jag lät någon typ av svartsjuka komma ut. Varför var jag ens svartsjuk? Han gjorde inget fel egentligen... men kanske hade han kunnat göra det han "inte gjorde fel" på ett bättre sätt.
Allt känns så förbannat pinsamt nu. Det kändes så rätt då, även om jag ofta ställde mej frågan vad han skulle ha mej till. Hans pengar kan fixa allt åt honom, han behöver inte mej. Kanske var det därför han tryckte in nya tjejer i taxin och vände mej ryggen.
Kanske gjorde han det framför mina ögon för att jag snabbt skulle fatta att han aldrig vill se mej igen...
Kommentarer
1. Jag gör bloglovin-byten. Skriv en kommentar med vilken siffra du blev så lägger jag till dej med. :)
2. Jag är gärna med i dagens blogg eller veckans blogg tävlingar
3. Glöm inte att man kan gästblogga hos mej och därmed sno mina gulliga läsare.
4. Fråga inte hur jag mår eller vad jag gör om du inte bryr dej tillräckligt mycket för att se att svaren i stort sett alltid är nyligen uppdaterat på bloggen.
Tack för att du tittade in och självklart ses vi väl snart igen? ;)
1. Jag gör bloglovin-byten. Skriv en kommentar med vilken siffra du blev så lägger jag till dej med. :)
2. Jag är gärna med i dagens blogg eller veckans blogg tävlingar
3. Glöm inte att man kan gästblogga hos mej och därmed sno mina gulliga läsare.
4. Fråga inte hur jag mår eller vad jag gör om du inte bryr dej tillräckligt mycket för att se att svaren i stort sett alltid är nyligen uppdaterat på bloggen.
Tack för att du tittade in och självklart ses vi väl snart igen? ;)
Postat av: Anonym
stackarnjagvet hur d känns men såna män förtjännar nt bra tjejer
Postat av: Gabriella Hedberg
Gumman, höll du på att falla för det där äcklet. Du måste sluta va så naiv, förlåt jag låter hård. Men kolla på snubben. Ring om det är nåt, puss!
Trackback
