Hej

Jag har haft en så jävla skum helg. Jag räknade nyss ut att jag har sovit 9 timmar sammanlagt på hela helgen. - 6 timmar från fredag till lördag och 3 timmar för några timmar sen.

Idag har jag haft en otroligt dålig dag också. Jag vet några saker som spelar in i den meningen och det ena leder till det andra. Jag höll på att bryta ihop på jobbet idag för att jag tog sönder min penna och för att jag tappade en låda på golvet.

Tur att man har bra kollegor och skiftledare som muntrar upp en lite. Efter en mysig kram kändes allt lite bättre i alla fall.

Jag hatar sånna här dagar. Jag börjar gråta utan anledning, säger att jag är värdelös om jag misslyckas med en liten grej och hela dagen går jag och övertänker varför just jag lever när jag ändå bara misslyckas med allting.

Jag minns särskilt en dag när jag hade en sån här dag. Det var på kvällen och jag var med C och ville plötsligt köpa choklad. Jag hade 10 minuter på mej innan affären skulle stänga och jag samlade ihop alla mina mynt och såklart saknades det 3 kronor (tror det var 3) och jag började storgråta och sa att jag var värdelös och misslyckades med allt. På C:s skrivbord låg en 5:a så problemet var egentligen inte speciellt svårlöst. Men idag kan jag se tillbaka på det där och nästan småskratta lite åt hur sjukt det är att tycka att man är värdelös och börja storgråta för att det saknas 3 kronor till choklad.

Idag och just nu känner jag mej mest som ett skelett. Jag tänker inte, jag har ingen direkt vilja, jag är trött på hela mitt liv, jag drömmer om att dö igen, jag ser ingen mening med att gå upp på morgonen, jag misslyckas med allt jag börjar med så jag ser inte längre någon mening med att påböra något, jag försöker hjälpa människor utan att det blir någon skillnad mer än att jag mår sämre, jag försöker hjälpa människor men aldrig visar någon sin uppskattning för det jag gör, jag ser inte längre någon mening med någonting.

Jag hatar sånna här dagar.