Hunger games


Nu har vi sett Hunger games 2 Catching fire. Igår såg vi 1:an så nu väntar vi med spänning på 3:an som kommer i november. Jag såg att den ska bli uppdelad precis som sista delarna av både Harry Potter och Twilight. Jag undrar varför man har börjat göra så. Vad är det för fel på att göra en 4:a i detta fall?  Filmen kanske bara blev för lång... men kan det verkligen  var så enkelt?
 
Jag tycker i alla fall att filmerna är riktigt bra. Jag älskar att Katniss faktisk visar rädsla och sorg väldigt ofta. I liknande filmer är huvudpersonerna alltid så himla orädda och bryter aldrig ihop. Att springa rakt emot döden är en mycket bättre idé än att fly för livet. Sure, så skulle man ju verkligen göra i verkligheten. Jag gillar att Katniss faktiskt inte riktigt klarar av att döda folk och att hon istället försöker hålla sej undan så gott hon kan. Det känns mer mänskligt.
När jag ser filmerna kan jag inte låta bli att se framför mej hur det hade varit om vi gjorde något liknande i Sverige. Usch, jag hade verkligen aldrig velat vara med. Jag skulle inte vilja att någon skulle vara med. Hoppas inte att filmerna ger folk några skumma idéer. Film är ju väldigt inspirerande på många sätt, hoppas verkligen att dessa filmer hamnar i botten på listan över inspiration även om dom är sjukt bra och välgjorda. Tummen upp för filmerna, tummen ner för våld och orättvisa.
 
(Bilden har jag gjort själv med hjälp av lånade bilder från Google)

Kommentarer


1. Jag gör bloglovin-byten. Skriv en kommentar med vilken siffra du blev så lägger jag till dej med. :)

2. Jag är gärna med i dagens blogg eller veckans blogg tävlingar

3. Glöm inte att man kan gästblogga hos mej och därmed sno mina gulliga läsare.

4. Fråga inte hur jag mår eller vad jag gör om du inte bryr dej tillräckligt mycket för att se att svaren i stort sett alltid är nyligen uppdaterat på bloggen.

Tack för att du tittade in och självklart ses vi väl snart igen? ;)


Skriv några söta rader snäckan:

Namn:
Kom ihåg mig?

Mail: (bara jag ser)

din blogg:

dina söta rader hära då:

Trackback
RSS 2.0