En schnitzel hör väl oftast inte till det vi kallar nyttigt krubb. Allt ströbröd fick mej att fundera på exakt hur mycket skit den verkligen innehåller. Men jag blev faktiskt förvånad när jag såg att den inte innehåller en avsevärd mängd kalorier, dock ca 16% fett. Men folk är för rädda för fett. Fett är livsviktigt, men det handlar om att käka rätt fett. Det är därmed inte sagt att denna schnitzel innehåller rätt sorts fett, högst troligt är att den innehåller helt fel grejer. I övrigt innehåller den faktiskt inte speceillt mycket skumt, inget jag skulle äta varje dag dock, klart man rullar fram tillslut - om inte annat mår väl kroppen rätt taskigt ändå.

Rösti är potatis, och alltså kolhydrater. Därför drog jag ner på antalet, men eftersom jag tränat och nästan kollapsat behövde jag kolhydrater. För att inte bli svinhungrig efter en halvtimme är det suveränt att fylla på med minikeso. Det kan man äta praktiskt taget nästan hur mycket som helst av, och dessutom till nästan vad som helst. Sallad, check och morötter för synen bland annat.

Även om schnitzeln i sej inte är gjort av vitaminer och mineraler betyder det inte att man inte kan äta den. Käka på, men rätt mängd och framför allt variation och kombination. Jag tycker att folk gör fel när dom utesluter saker. Det är knappast en hållbar diet i långsiktigt perspektiv, kanppast en diet kroppen föredrar heller. Man blir glad och mår bra av fett och socker. Man måste unna sej själv det man vill ha, men det innerbär inte att man tappar hjärnan för det - som vissa verkar tro.

Dom som på riktigt har tappat hjärnan är ju dom som slutar käka och lever på 2 salladsblad om dagen .. osv. jag vette tusan hur dom tänker, men efter 10 år inser dom nog att det inte var så bra. Visst, jag kanske inte rasar i vikt men jag går inte heller upp dom kilona jag tappar, inte lika lätt som en som slutar äta och en börjar igen i alla fall.


Det jag ville säga var alltså att man kan göra det mesta mindre nyttiga till mindre onyttigt.