Första dagen i England

Dagen då jag åkte, det måste ha varit någon gång i början av andra veckan i juli... typ.

Jag och pappa åkte till Arlanda, jag var smått nervös eftersom jag inte visste om jag skulle vara den enda som åkte ensam. Han följde med in och vi letade upp gänget. Där stod en gruppledare - en blond tjej runt 26- med ett gäng ungdomar. Det första jag såg var 4 tjejer, i min ålder, som stod tillsammans. Sen såg jag två killar med asiatiskt ursprung och jag tror också att jag såg en tjej stå där ensam.
Pappa gled snabbt in och började snacka med alla, själv var jag väl lite blyg.

När vi gick mot incheckningen fick jag kontakt med den ensamma tjejen. Jag frågade om hon var ensam och hon svarade att hon var det. Jag sa att hon gärna fick hänga med mej om hon ville och hon pustade ut över att slippa vara den enda som var ensam.

På planet satt jag bredvid 2 av dom 4 tjejerna. Vi pratade lite, men jag fick känslan av att dom gärna höll sej för sej själva. Då andra sidan kunde jag inte se något problem med att jag skulle kunna vara med i den lilla gruppen.






När vi kom fram och tagit våra väskor väntade en lång resa från London till Hastings. Om jag inte minns helt fel tar resan 3 timmar.




i bussen träffade jag för första gången min rumskompis. Jag är sååå glad att det blev just hon. Jäklar vad kul vi två hade! Jag minns att tanten vi skulle bo hos hade ett jätteskumt namn. På mitt papper stod det hennes namn och Linn. Linn var alltså min rumskompis. Det var därför inte så svårt att ta reda på vem hon var, jag sa bara hennes namn lite väl högt i bussen och kollade vem som reagerade. Det visade sej att vi satt strax bredvid varandra.

Väl framm i Hastings började man bli nervös på riktigt. Jag var glad att jag i alla fall hade hittat min rumskompis, det hade till exempel inte Moa, stackaren som stod ensam på Arlanda.





Jag var nervös, Moa desto värre.

Det första som hände när vi kom fram till huset där vi skulle bo var att packa upp.. eller i mitt fall - slänga ut allt på golvet.
Eller som jag säger - att göra mej hemmastadgad. Inga konstigheter.





Hmm.. undrar varför jag har med mej mina träningsbrallor. Dom jag använder på kickboxningen är röda, svarta, gula och blåa. Och visst kan man skymta dom nere i vänstra hörnet. Dessutom ser det ut som ett "K" . K för KICKBOXING. Märkligt.

Hur som heslt packade vi upp, lärde känna varandra, snackade med tjejen som bodde där när vi kom, käkade en fet middag, drack cola till och chillade mer.



Efter det var det dags för en promenad för att lära känna området också.





Gick vi vilse?
Vad tror ni?

Jag är rätt säker på att vi fick en utskällning av våran host när vi kom tillbaka. Anledning: Vi hade varit ute längre än vad vi fick.. mycket längre.

Kommentarer


1. Jag gör bloglovin-byten. Skriv en kommentar med vilken siffra du blev så lägger jag till dej med. :)

2. Jag är gärna med i dagens blogg eller veckans blogg tävlingar

3. Glöm inte att man kan gästblogga hos mej och därmed sno mina gulliga läsare.

4. Fråga inte hur jag mår eller vad jag gör om du inte bryr dej tillräckligt mycket för att se att svaren i stort sett alltid är nyligen uppdaterat på bloggen.

Tack för att du tittade in och självklart ses vi väl snart igen? ;)


Skriv några söta rader snäckan:

Namn:
Kom ihåg mig?

Mail: (bara jag ser)

din blogg:

dina söta rader hära då:

Trackback
RSS 2.0