Första dagen är alltid jobbigast. Tycker man om någon har man svårt att acceptera att den är borta. Allt känns tomt och man kan inte riktigt fatta att det som har hänt precis har hänt.

Börja med att bestämma dag för startskottet. När Dag 1 har börjat, alltså när startskottet har gått, är det dags att dra fram dom skönaste mjukisbrallorna man har. Dag 1 är en dag då jag är hemma och deppar. Gråt om du vill, ta sönder något om du känner för det. Det viktigaste är att man får ur sej sorg och så snabbt som möjligt inser att det är dags att gå vidare. Jag kör mjukisbrallor, godis och filmer i den mån jag klarar av. Att se på film när man har tankarna hos någon annan är svårt. Klarar man inte av det får man göra något annat.
Men jag vet av erfarenhet att en riktigt rolig komedi alltid piggar upp lite. Undvik romantiskt trams, sånt som visas på film existerar sällan i verkligheten men i sårbart lägeblir man plötsligt säker på att det gör det… för alla andra utom en själv.

Efter ett gäng filmer och flera kilo godis är det dags att sova, sova och… sova. För att klara dessa 14 dagar är det viktigt att man är stark. Den bästa styrkan får man när man sover. Man behöver oändligt med energi annars klarar man det aldrig. Dag 1 går ut på att ligga hemma, titta på mobilen, sakna och helt enkelt må skit. Det är nyttigt. Ju fortare man klarar av den biten desto fortare kan man gå vidare till nästa.

Tips: stäng av mobilen, han kommer inte att ringa. Man får absolut inte lockas med ut av vänner.