Saknar dej som du var

Ibland blir jag bara så trött, nästan ledsen.
Jag hatar det faktum att människor förändras, jag hatar att dom gör det.

Killar man trodde var ens vänner vill plötsligt bara ha sex
Tjejer man trodde att man kunde lita på skriker ut allt som bara inte får komma ut
Människor man trodde var snälla blev plötsligt ondskan på jorden.

Jag hatar det faktum att jag trodde att just DU var så jävla mycket bättre. Jag hatar att höra det du säger till mej, jag hatar att ta din skit och jag hatar att du har blivit den du är. Men mest av allt hatar jag att se dej såhär. Jag ser att det är ditt eget liv du är missnöjd med och jag hatar att behöva se dej så. Jag önskar bara att allt var som för flera år sen.

Jag hatar att du har blivit en människa som ber mej att dra åt helvete och jag hatar att jag tar den skiten.
Varför blev du sån?
Du snackar så mycket skit, säger att allt är andras fel. Men öppna dina ögon. Den enda som behöver förändra något och den enda som kan förändra något är du själv.
Hade jag levt ditt liv hade jag också varit deppig. Men jag hatar att du tar ut det över mej och över människor som bryr sej om dej och tycker om dej precis som den du är. Jag hatar att du inte kan se det och mest av allt hatar jag att jag inte kan säga det till dej och att jag inte kan hjälpa dej för du kan bättre än såhär.


Kommentarer


1. Jag gör bloglovin-byten. Skriv en kommentar med vilken siffra du blev så lägger jag till dej med. :)

2. Jag är gärna med i dagens blogg eller veckans blogg tävlingar

3. Glöm inte att man kan gästblogga hos mej och därmed sno mina gulliga läsare.

4. Fråga inte hur jag mår eller vad jag gör om du inte bryr dej tillräckligt mycket för att se att svaren i stort sett alltid är nyligen uppdaterat på bloggen.

Tack för att du tittade in och självklart ses vi väl snart igen? ;)


Skriv några söta rader snäckan:

Namn:
Kom ihåg mig?

Mail: (bara jag ser)

din blogg:

dina söta rader hära då:

Trackback
RSS 2.0