Tog en paus från solandet och gick in en stund. Idag är det verkligen varmt.. kanske lite för varmt... om man är en 80-åring med käpp...

Ehm.. aja om ett tag kommer Roya hit.  Det är något fel på den människan för jag saknar henne non stop.. Eller kanske är det mej det är fel på.

Haha mina jävla funderingar. Ibland gör dom mej galen.. haha vad tänker då alla andra.?!

men guud vilket nykter intlägg. Nej men jag tänkte faktiskt vara lite seriös. Trots att jag är totalt upp i det blå. Egentligen undrar jag varför för människor jag tycker om dissar mej totalt. Människor som går mej på nerverna hänger efter mej som svansar. Resten är bortresta och snart börjar skolan. Jag har inget jobb och dåligt med pengar. Jag är osäker på om jag älskar rätt person och mitt i allt har vi förjävla gott om vatten!

Förstår ni vilka besvär jag handskas med varje dag!?

Men ett av dom absolut tyngsta är det här:



På bilden ser ni en av världens underbaraste människor. Jag vet vad ni tänker, den stackars flickan kolappsar närsom helst.
Och ja, det skulle nog dom flesta tänka. Hon ler varje gång man tittar på henne, men en person som förstår sej på människor ser så oerhört mycket mer än bara leendet. Bakom det fina leendet och det härliga skrattet dunkar en jävla sorg som förmodligen bara kommer ut när hon är ensam.

Människan på bilden är gjord av rent guld och borde inte behöva känna som hon gör.

Jag önskar verkligen att jag kunde göra något