Blodigt

Igår var det en av de värsta träningarna någonsin, men ändå inte.
Till att börja med kom jag en timme försent (med flit). Under loven brukar man låta nybörjargrupperna köra tillsammans för dom ligger på ungefär samma nivå.
Jag tränar en nybörjargrupp kl. 18.00- 19.00 men jag kom 19.00 och trodde att jag skulle vara tränare då.
Istället fick jag vara med och träna vilket min rygg märkte redan efter uppvärmningen.

Jag känner mej som en gammal tant eller något, jag har så jävla ont och jag vet inte vad jag ska göra. Det har bara blivit värre och nu kan jag inte göra någonting utan att jag får ont i ryggen, så jävla jobbigt.

Men kämpe som jag är körde jag ändå. och första timmen var ändå inte värst. Sen kom mitt pass på ytterligare en timme. Det visade sej att det bestod av mej, en annan tjej, en tredje tjej och min tränare. Vi körde sparring hela passet, d.v.s. matcher två och två där det gäller att slå den andra så mycket att den inte klarar mer.

Okej så hårt är det inte på träningarna men det är det sporten går ut på egetnligen, det är bara det att tränarna inte vill erkänna det, varför vet jag inte men så är det i alla fall.

Den timmen blev stenhård. Sparring är jobbigare än vad folk tror och det krävs mer kondition än vad det ser ut som när man tittar på tv. Den ena tjejen hade tränat mer än 1 år längre än jag och var 5 år äldre än mej. den andra tjejen hade tränat typ 1 år och jag fattar inte vad hon gör i min grupp för hon får srtyk av alla, stackarn.


Våran grupp är för tjejer 14 år och uppåt som har tränat i minst 3 år, lilla flicka vad gör du här? säger jag och skakar på huvudet. Hade inte hon gått i våran grupp hade jag inte gått hem från täningen i går med en blodig navel.


Det var nämnligen så att när jag körde mot den äldra tjejen fick jag en del stryk och när jag körde med den andra tjejen fläskade jag på, tryckte upp henne mot väggar och slog och sparkade henne precis så mycket så jag skulle slippa skuldkänslor. Det roligaste är att trötta ut, för varje spark eller slag hon förösker sej på är det bara att flytta sej ett litet steg så att hon precis missar, när hon har gjort samma sak 20 gånger har hon ingen kraft kvar och orkar inte försvara sej. Det är då man tar fram crossen (höger hand för högerhänta, dvs. den starkaste handen) och sen ligger hon där och säger inte så mycke mer. Så elak var jag inte men jag är säker på att hon skakade när hon lämnade mattan kl. 21.00.


Vid ett tillfälle försöskte hon sej på en frontspark (mot magen) vilket jag såg rätt tidigt eftersom hon stod så bredbent och gjorde alla attacker så jävla tydligt. Jag tog ett litet steg bakåt och kontrade med något, det var bara det att när jag flyttade undan råkade hon nudda lite med tårna och hamnade så att hon drog med sej min navelpiercing. Det var tur att linnet var svart annars hade jag fått en chock för det blödde som fan.

När jag sen tittade hade blodet torkat och huden som sitter mellan ploppen och grejen i naveln var i princip borta. Man kan med en lätt överdrift säga att piercingen hänger på en tråd. Bildligt talat stämmer det för det räcker iprincip med att någon slår till den så ryker den lilla hudbiten som är kvar också.

Jag erkänner att jag var hård mot henne när jag gjorde mina attacker och jag erkänner med handen på hjärtat att jag slog för hårt och att jag utsatte henne för mycker mer än vad jag får utsätta någon för. Jag erkänner att jag gjorde mycket fel igår och gav henne mer smärta än vad jag har nu, men när jag ser på min missbildade piercing kan jag hålla kvar handen på hjärtat och säga att det var värt det, varända jävla attack och varända jävla spark och slag som satt perfekt och på näsbenet var hon värd för det hon gjorde mot mej.

Självklart var det inte med flit det hon gjode, det säger jag inte heller, men mina slag var inte heller med flit (inte helt i alla fall, jag menar det blir som det blir)

Sen är det ju inte bara piercingen som gör ont. Ryggen är lika hemsk som innan men båda låren är totalt misshandlade, jag har ett hål i läppen som tappat blod och någon ådra eller något har hamnat jävligt fel i högerfoten. Man kan lyssna på alla mina problem men fråga den lilla smala tjejen, som fick mer stryk än vad hon tålde, hur hon mår, det var ju lixom inte bara jag som slog henne...

image56

Fråga inte ens hur det ser ut under tejpen för det vill ingen veta, jag önskar att jag inte visste...

Kommentarer


1. Jag gör bloglovin-byten. Skriv en kommentar med vilken siffra du blev så lägger jag till dej med. :)

2. Jag är gärna med i dagens blogg eller veckans blogg tävlingar

3. Glöm inte att man kan gästblogga hos mej och därmed sno mina gulliga läsare.

4. Fråga inte hur jag mår eller vad jag gör om du inte bryr dej tillräckligt mycket för att se att svaren i stort sett alltid är nyligen uppdaterat på bloggen.

Tack för att du tittade in och självklart ses vi väl snart igen? ;)


Skriv några söta rader snäckan:

Namn:
Kom ihåg mig?

Mail: (bara jag ser)

din blogg:

dina söta rader hära då:

Trackback
RSS 2.0